Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
hälla en amanuens med lön af två stipendiet i öfversta klassen
(således 360 dlr. kpt.), resolverade kanslern 16 juli, sedan Celsius
förnyat sin anhållan, att som konsistoriet ej besvarat hans förra
remiss, skulle den begärda amanuensen utan vidare uppföras på
stipendiestaten.
Den 25 juni 1741 anmälde Celsius i konsistoriet, att
byggnadsarbetena skulle vara afslutade inom några veckor,1 och erinrade
att 2,500 dlr. kpt. fattades för täckande af entreprenadsumman,
hvilket ju vore en obetydlighet mot de tunnor guld, som
observatoriet i Paris kostat. Men tillika omförmälde han, att för det
astronomiska arbetet vore oundgängligt att hafva dels ett
pendel-ur ined så godt som ofelbar gång dels en s. k. secteur, som Bradley
i Greenwich uppfunnit. Instrumenten hade han på förhand
beställt hos Londons främste instrumentmakare, M. Graham, det
förra för 30, det senare för 100 pund sterling, och de voro redan
ankomna; till täckande af de tre nämda utgifterna voro 9,000 dlr.
kpt. erforderliga. Inga invändningar gjordes, och K. Maj:t, till
hvilken kanslern hänskjutit ärendet, lämnade den 30 juli 1741 sitt
bifall till det begärda anslaget. Omsider var således målet
vunnet och ett som det tycktes tidsenbgt observatorium inrättadt,
som kunde sätta Celsii snille i tillfälle att täfla med världens
största astronomer. Tyvärr upptäckte man snart, att byggnadens
läge var långt ifrån lyckligt. Den skakning, som fordonen på den
strax utanför löpande Svartbäcksgatan bibragte instrumenten,
inverkade i hög grad på observationernas korrekthet, den fria
utsikten kunde genom granntomternas bebyggande afsevärdt minskas
och mot söder var den begränsad af slottsåsen på ett sätt, som
syntes göra omöjligt att där uppsätta den muralkvadrant, hvars
anskaffande var målet för Celsii drömmar.2
I öfrigt var ban icke illa försedd med instrumenter.
Konsistoriet hade, som vi minnas, under hans utländska resa anslagit åt
honom 3,000 dlr. kpt. för inköp i Paris af en astronomisk kvadrant
af tre fots radius och en reflexionstub från Edinburg.3 Vidare fick
1 Det måtte dock dröjt, innan huset blef afsynadt, ty Körners
kvitto à 11,500 är af 17 dec. 1742 (orig. i Ups. Bibi., U. 65).
2 Strömers yttrande till kons. prot. 30 mars 1751.
3 De bägge instrumenten kostade i verkligheten 3,133: 24 dlr. kpt.
(kvadranten 2,718: 24, tuben 415, Celsii memorial 18 okt. 1738 i Ups.
Bibi., U. 65), de öfverskjutande 133 ersattes af universitetet. Om
kvadranten säger Celsius i bref t. E. Benzelius 15 juli 1743 (orig. Linköp.
Bibi.), att den är »af 3 fots radius, giord i Paris 1736, har dioptræ
tele-scopicæ med micrometer på Louvilles manér».
Ups. Univ. Bist. ni, 1. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
