Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
ett observatorium på en tid, då de flesta universitetsstäder
saknade en dylik inrättning;1 själf sökte kan följande år intressera den
stora allmänheten för sin vetenskap och för institutionen genom
att sprida en liten i Upsala tryckt skrift om »Nyttan af ett
astronomiskt observatorium i Sverige». Ombyggnaden af det inköpta
Refteliska huset pådrefs med kraft. Den 12 april 1739
undertecknades kontrakt med slottsmurmästaren J. C. Horner om
uppförande af observatoriet enligt en af Hårleman uppgjord ritning.
Trots alla förenklingar och undvikande af allt, som blott afsett att
fägna ögat utan att vara nödvändigt för ändamålet, kunde
entreprenaden ej nedbringas under 11,500 dlr. kpt. eller 2,500 öfver
anslaget, hvilket Celsius anmälde i konsistoriet den 14 juni med
uttalad förkoppning, att räntkammaren skulle godtgöra skillnaden.
Konsistoriet, som ej fann saken brådskande, då arbetet nyss
begynts, sköt frågan om ett tilläggsanslag tillsvidare åt sidan men
medgaf, att akademibönderna skulle få afbörda sig gamla rester
genom att köra sand, ler och grus till byggnaden. Redan
följande års höst var arbetet dock så framskridet, att man kunde
använda öfre salen till anställande af observationer,2 och om
sommaren 1741 stod huset färdigt. Det gällde nu att skaffa pengar
till bristens täckande men äfven att utverka bifall till anslag för
två nya instrument, som Celsius tillåtit sig beställa utan att förut
hafva inhämtat vederbörandes tankar. När man sett, huru svårt
det varit och ännu var att förmå konsistoriet till några nya anslag,
vittnade det godt om Celsii anseende och den allmänna
uppskattningen af hans vetenskap, att han icke behöfde blifva sviken i sina
betydande anslagskraf. På kanslerns stöd har han nog med
säkerhet räknat ock kunde förvisso göra det, ty denne hade året förut
visat honom den stora välviljan att förskaffa honom en
amanuens, och detta utan att invänta konsistoriets yttrande. När
kanslern nämligen den 12 maj 1740 remitterat till konsistoriet en
skrifvelse från Celsius, hvilken under åberopande af kap. 18 i
konstitutionerna och påpekande af, att Olof Rudbeck nyligen haft fyra
amanuenser för sitt olycksaliga filologiska arbete, begärt att er-
1 P. Wargentins uppgift i hans disputation: De increnientis quæ
cepit astronomia, 1746 p. 7, att då blott 5 observatorier utom Upsala
funnos i Europa (Greenwich, Bologna, Berlin, Paris och St.
Petersburg) samt ett i Asien (Peking) måtte ej vara fullständig, ty A. Celsius
anför i sitt arbete: Nyttan af ett astron, observatorium i Sverige, Ups.
1739, bland de observatorier ban besökte äfven Nurnberg ocli
Köpenhamn.
2 Enligt ounderskrifven och odaterad (dock säkerligen från 1743)
uppsats af O. Hj orter i Ups. Bibi., U. 93.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
