Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
den dragit sig för att offra ett enda öre på en sådan institution som
Nosocomium.
Med glödande ifver gjorde Celsius bruk af de medel, som nu
stodo honom till buds för att föra sin vetenskap framåt. Det var,
som hade han anat, att hans dagar voro snart räknade. Redan i
sitt provisoriska observatorium hade ban gjort viktiga
iakttagelser om Upsala-observatoriets läge och utarbetat
refraktionstabel-ler efter dess horisont.1 I det bref, som jag ofvan så ofta omtalt och
som han 1743 skref till sin gamle beskyddare Erik Benzelius, året
förut blifven ärkebiskop, meddelar han, att han i två år medelst
den nya secteuren studerat fixstjärnornas aberrationer och med
en 8 fots tub, som Sisson i London förfärdigat efter Grahams
in-vention, sol- och månförmörkelser och planeternas ställning till
fixstjärnorna; med 20 fots tuben hafva förmörkelserna af Jupiters
drabanter ständigt observerats i och för longitudbestämmelserna;
med det senare har han redan hunnit så långt, att han »gjort så
ac-curata taflor att uträkna eclipses satellitum, att de ej hafva dem
bättre på observatorium i Paris». Dristigt tillägger han, att när
muralkvadranten väl en gång kommer, så att man här blir i stånd
att anställa alla erforderliga observationer, tänker han »göra en
accuratare catalogue på stellæ fixæ in zodiaco samt på alla stellæ
fixæ innom circulus arcticus polaris, som Flamstead lemnat så
ofullkomlig, sedan observera en period på inæqvalitates lunæ om 18 åhr
och de öfriga planeterna och äntligen låta utkomma accuratare
tabulæ astronomicæ». Hans vidtfamnande snille sysslade
samtidigt med stora problem på andra områden, såsom med
termometerns förbättring och bestämmande af vattenminskningen i
Östersjön;2 genom hans försorg räddades ock De 1’Isles
astronomiska samlingar från förskingring.3 Från denna rastlösa verksamhet
1 17 mars 1738 och 25 jan. 1739 t. Er. Benzelius (orig. Linköp.
bibi.), att ban funnit differensmeridianen mellan Paris och Upsala
vara l*l’, fast Cassini i sina taflor har l*ö’, och att således Upsala ligger
61 minuter östligare än Paris. — I samma bref heter det: »Nu håller
jag på att göra en refractionstafla, som ingen än har giort så långt norr,
utan betjenat sig af Cassinis tafla, som han giorde i Italien och
Frankrike ».
2 9 febr. 1742 till Faggot, att lian inom kort skall insända till vet.
akad:n några Anmärkningar till tvenne beständiga graders ernående
på Thermometern och 9 mars s. å. till d:o, att han i 12 års tid gjort
samlingar rörande vattenminskningen på ömse sidor om Bottniska viken
och att han redan 1730 låtit inhugga ett vattenmärke på en klippa vid
Gefle (Bergianska saml. T. 13).
3 Sv. Baelter t. Gjörwell 8 mars 1759 (Bergianska saml. T. 3), att han
på sin Petersburger-resa hade i uppdrag af Celsius, att tillse, att ej De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
