- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
148

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148

rycktes han bort i sina bästa år, en härjande lungsot lade honom
i grafven den 25 april 1744 vid blott 43 års ålder. Han hade dock
under denna korta lefnadstid förvärfvat ett europeiskt namn och
outplånligt inristat det i den svenska astronomiens häfder.

Gyllenborg kände ej minst lifligt den djupa förlust, som
universitetet lidit, och intagen af farhåga att den aflidnes stora
arbeten skulle bli ofulländade, skref ban genast till konsistoriet (den
7 maj) och lade det på hjärtat, att Celsii amanuens och
medarbetare sedan många år, docenten O. Hjorter, måtte fortsätta de
dagliga observationerna och Celsii arbete öfver den sista kometen.
Tillika förbjöd ban strängeligen att flytta instrumenten från de
platser Celsius anvisat och därigenom kanske befordra
observatoriets förvandling till ett boställe; det är som hade han haft en
aning om Hjorters afsikter. Lyckligtvis hade institutionen en
lika vaken som öfverlägsen förespråkare i den snillrike fysikern
Samuel Klingenstjerna. Denne hade rent af först haft för afsikt att
utbyta sin matematiska professur mot den astronomiska, och den
20 sept. inlämnade han till konsistoriet ett vidlyftigt program, hvari
han utvecklade, hvad som vore att göra för observatoriets och
astronomiens upprätthållande.1 Efter att i detta hafva redogjort
för Celsii lysande verksamhet påpekade ban, att en murallcvadrant,
sådan som Celsius kort före sin död beställt hos Ekström i
Stockholm, vore oundgänglig för att kunna genom fleråriga
observationer på fixstjärnorna säkert bestämma deras läge; vid de
observationer, som hittills gjorts, var ej alltid angifvet, vid hvilken årstid
de observerats, och om talrika fixstjärnor läge sväfvade man ännu
i okunnighet, hvilket vid sista kometens observerande medfört
betänkliga olägenheter. Men utan en korrekt och möjligast
fullständig katalog öfver fixstjärnorna vore allt arbete på fullkomnande
af teorien för månen och planeterna omöjligt. Å andra sidan
fordrades för studiet af planeterna samtidiga observationer af tvenne
personer, den ene för att med kvadranten bestämma planetens
läge till närmaste fixstjärnor, den andre för att med
passageinstrumentet iakttaga dess passage af meridianen och höjd öfver
horisonten, och som detta innebar, att hvarje stjärnklar natt tvenne
personer måste arbeta tillsammans, följde däraf, att
observatoriets föreståndare måste hafva en ständig medarbetare vid sin sida,
förutom att de vidlyftiga kalkyler, som blefve en följd af observa-

l’Isles astronomiska observationer från Kina, Afrika och hela Europa
skingrades, och att De 1’Isle lämnat honom dem, hvarpå de genom
franska ambassadören fördes till Paris.

1 Tryckt i Scliücks program vid Bergstrands inställ:n 1911, 23—28.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free