Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
tionerna, fordrade ökad arbetsstyrka. Den hittillsvarande
amanuensen åtnjöte blott 360 dlr. kpt. af stipendierna, men för detta
arvode kunde man ej tänka på att binda vid sig en skicklig man,
som i framtiden kunde öfvertaga professuren. En dylik man
kunde icke lönas med mindre än 500 dlr. smt. (1,500 i kpt.), och detta
borde universitetets räntekammare stå ut med, i värsta fall
kunde man tillsvidare anslå åt honom en af de fyra filos,
adjunktsplatserna. — Det sista ville filos, fakulteten icke veta af, ehuru den
i öfrigt tillstyrkte förslaget. Konsistoriet åter kände föga lust att
betunga sin stat med en ny lön af sådan omfattning, men erkände
tillika oförbehållsamt behofvet af såväl en muralkvadrants
anskaffande som af en ständig observators anställande. Det
hemställde därför till kanslern (16 okt.), om han ej kunde vara
benägen att hos K. Maj:t utverka åt universitetet ett
almanacksprivi-legium, och att, som härmed kunde draga ut på tiden, man skulle
tills vidare anvisa observatorn 1 000 dlr. kpt., hvaraf dock endast
340 skulle drabba räntkammaren, i det 360 som förr toges af
stipendierna och 300 af cassa studiosorum. Gyllenborg, som
säkerliken visste, att vetenskapsakademien var ifråga att erhålla
alma-nacksprivilegiet och som själf önskade detta,1 svarade den 23 okt.,
att med konsistoriets begäran om privilegiet finge anstå till annan
tid, men att observatorn tillsvidare kunde aflönas så som man
föreslagit och att kvadranten skulle inköpas för universitetsmedel.3
Några veckor senare, den 10 nov., företog konsistoriet
upprättande af förslaget till den efter Celsius lediga professuren.
Klingenstjerna erhöll, som man kunnat vänta, allas röster till första
rummet (Rosén gaf honom det vitsordet, att »ban har utan
motsägelse få likar ibland mathematicos i Europa men ingen, som
honom öfvergår»); i det andra kom filos, adjunkten Nils Wallerius
och i det tredje tjänstförrättande observatorn O. Hjorter. Det
måste förvåna, att icke den senare, som var astronom ex professo
och varit Celsii högra hand, sattes före Wallerius, som visserligen
var ett skarpare hufvud och drifvit grundliga matematiska
studier, men nu alltmera lagt sig på filosofien; men Winbom och
Melander ansågo som Rosén, att Hjorter formligen afsagt sig rum på
förslaget, då ban erhöll observatorslönen, kanske de ock delade Ro-
1 Privilegiet gafs 10 okt. 1747.
3 Kvadranten kom aldrig till utförande, troligen emedan gamla
observatoriet ej ansågs lämpa sig för dess uppsättande; kontrakt har dock
d. S jan. 1748 varit uppgjordt med Ekström om dess förfärdigande för
9,000 dlr. kpt. (orig. i Ups. Bibi., U. 65), och straxt efter har man
beslutit gifva honom 2,000 i förskott (kons. prot. 25 jan. 1748).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
