Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
af hvad som fastslogs 1749, då Nosocomium fick sin första stat
fastställd. Detta år ingick nämligen Rosén till konsistoriet med
följande skrifvelse. Han sade sig icke hafva för afsikt att mottaga
kvem som helst som anmälde sig utan endast sådana, af hvilkas
skötsel medicine studiosi eller läkarkonsten kunde ka nytta, ock
de förmögnare af dem borde betala för rum och medikamenten
Professorn skulle svara för sjukvården, handleda studiosi, hålla
journaler och offentliggöra medicinska rön; besväret med
medelförvaltningen frånsade han sig, det finge skaffaren åtaga sig.
Staten borde bestämmas till 1,500 dlr. smt. årligen, däraf skaffaren
eller sjukvaktaren 100, kokerskan 120, pigan 60 samt
akademifältskär Hultman 100 i tillökning på sin förra lön, resten skulle
användas till betjäningens och de fattiga sjukas mat, till ved, ljus,
me-dikamenter m. m. För egen räkning begärde Rosén att utom den
våning han redan innehade erhålla hyresfritt skafferi ock rum för
sitt tjänstfolk. Konsistoriet tillstyrkte i bref till kanslern 23 juni
1749 allt hvad han begärde, det fann hans begäran om flera rum
för egen räkning billig, efter han i botaniska kuset (då han
efterträdde Rudbeck) haft tolf och nu hade blott tio rum. Medlen till
institutionens underhåll kunde tagas af hushyran, af räntan å det
kapital 16,000 dlr. kpt., som nyss influtit genom en
kemmansför-säljning till österby Bruk, af de saköresmedel, som redan voro till
Nosocomium anslagna, af hälften af de medel, som ankommande
studenter betalte till cassa studiosorum samt af kvad akademiens
källarrättigket och fiskeri kunde inbringa. Räckte ej dessa
medel till, vore konsistorium villigt att täcka bristen ur sin
räntkammare. Kanslern gaf härtill bifall den 28 okt., dock med villkor att,
efter som bidrag utgingo ur cassa studiosorum, borde fattiga
studenter ha företräde för andra sjuka. Som synes var det en klinik
af synnerligen blygsamma dimensioner, som inrättades, antalet
sjuka som vårdats där har till en början säkerligen varit ytterst
ringa,1 och universitetets årliga tillskott steg i hela Roséns tid ej
högre än till de 260 dlr. smt., som tillökningen i fältskärsarvodet
och betjäningens löner omfattade.2
1 Intyg af Rosén från 1749 och framåt (i U. 65, Ups. Bibi.) visa, att
1749 vårdades två sjuka, 1750 fyra, 1751—52 fem hvardera året, 1753
sex, 1754 nio. En räkning af skaffaren (ibidem) för 1751 omtalar 4
patienter, och en utgift för deras mat och medikamenter å 395 dlr smt.
2 I hufvudböckerna synas ej dessa utgifter före 1754, emedan de
bestredos af intressemedlen och därför äro att söka i
afkortningsböc-kerna. Från och med 1754 framträda de i hufvudböckerna. — Obs.
att fältskären alltsedan 1727 hade 100 dlr. smt. på staten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
