Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
För den anatomiska institutionens upprättande har Rosén
ej varit lika verksam, men den stora sal, som Olof Rudbeck i
världen inredt i sin präktiga kupolbyggnad på Gustavianum, var
säkerligen alldeles förfallen ocb i öfrigt endast afsedd för offentliga
demonstrationer, hvilkas nytta för undervisningen var af
underordnad betydelse i jämförelse med dissektionsöfningar,
verkställda af studenterna själfva. Man har rent af beskyllt Rosén för att
icke hafva ägt något större intresse för denna del af sin vetenskap;
Linné antyder något dylikt;1 sannolikare är dock, att, som P. v.
Afzelius uttalat, ban ej varit personligen road af dissektionerna,
ehuru han full väl insåg deras nödvändighet.2 Det sista framgår
klarligen af, att han redan 1736 som adjunkt utgaf sitt Compendium
anatomicum, att han 1737 höll en anatomisk dissektion i
Stockholm, den sista offentliga, som därstädes hölls på lång tid,3 och att
ban som professor hållit anatomier i Nosocomium, troligen i det
lilla huset.4 Ännu 1757, det år då han öfverlät sin professur på S.
Aurivillius, har ban dock hållit en dissektion.5 Det riktiga är nog,
som denne säger, att svärfadern på senare år för sin omfattande
praktik och årens tyngd måst låta anatomien ligga nere, efter ban
ej hade någon hjälp af en prosektor.0 Slutligen har man att
erinra sig, att svårigheten vid denna tid att anskaffa nödiga kadaver
troligen gjort alldeles omöjligt att äfven med bästa vilja i världen
anordna några fortgående dissektioner. Rosén säger själf 1741
(hvarom mera nedan), att han af brist på kadaver ej kan fullgöra
sin skyldighet att hålla en anatomi hvartannat år, och 1744
upprepade ban denna klagan i konsistoriet, som i sin ordning (24
april) gick in till kanslern och med anledning af den så länge
öfver-klagade svårigheten att anskaffa kadaver bad denne utverka hos
K. Maj:t en förordning om kadavers aflämnande från hospitalen.
Det var kanske Gyllenborgs sista åtgärd till främjande af
universitetets undervisning, att han utverkade bifall såväl till denna
begäran som till den, att Rosén skulle erhålla till sitt biträde vid den
1 Linné t. Bäck 2 mars 1744 (Linnés bref 4, s. 13): »Ingen
anatomi har varit i Upsala sedan 1735, ty lifmedicus Rosén är alldeles ej
mer därför.»
2 I P. Afzelii Korta utkast t. kirurgins historia i Upsala (D. 909
i Ups. B.) säges, att Rosén »ej var road af dissektioner, hvilka han
likväl ansåg högst nödvändiga, liksom reformationen i hela medicinen
sysselsatte honom i alt», därför anskaffade han ock prosektor.
3 Karolinska med. kirurg, institutets hist., 1, 1910, s. 25.
J E. Clason i »Ups. Univ. 1872—97», del. 2, s. 100—101.
5 Roséns föreläsningsredogörelse i R. Ark.
8 Kons. prot. 26 maj 1759.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
