- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
163

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

163

sala universitet, som med 18 professorer nästan vore det största i
hela Europa, ägde dock icke den viktigaste lärostolen af alla, den
i fysik, som däremot icke saknades vid små universitet med blott
6—8 professorer. Det vore löjligt att jämföra nyttan för land och
rike af fysik och af poesi; att utbilda skalder vore en orimlighet,
ty »poetæ nascuntur, non fiunt, men physici fiunt non nascuntur».
Ämnet kunde för öfrigt skötas af eloqventie professorn och
skyt-teanus. Situationen var emellertid sådan, att Bjelke fann bäst
att icke röra vid saken, och den 8 okt. satte konsistoriet sitt förslag.
Om första och andra rummen rädde ej stor skiljaktighet mellan de
tio Mössorna och sju Hattarne i konsistoriet, de tio förra och fem
af de senare satte e. o. prof. Hydrén i första rummet,
räntmästaren Julin i andra,1 men under det de tio Mössorna satte fil.
adjunkten i Åbo (den blifvande ärkebiskopen) Karl Mennander i tredje
rummet, ville Hattarne hafva fram den för oss välbekante v.
bibliotekarien Olof Burman, som af dem fick sex röster till tredje
rumrummet, en till det andra. Om det redan i och för sig var den
tydligaste partimanöver att skjuta fram den låte, svagt meriterade och
säkerligen föga talangfulle Burman, blef det så än mer, då man lät
Mennander, om hvars kapacitet något tvifvel ej kunde råda, stå
tillbaka för honom. Men det hade nog ej skett utan afsikt. Man
önskade säkerligen få gifva Mössorna igen för deras några månader
tidigare gjorda angrepp på Berch, och om Burman klagade,
saknades ej tillfälle att få vederparten tilltvålad. Så skedde ock, till
föga ära för anstiftarna och ringa uppbyggelse för utomstående.

Burman besvärade sig hos K. Maj :t öfver, att han blifvit
förbigången, och detta på ett ganska otillständigt sätt, i det ban
ordade om, att hans förtjänster förklarats värdelösa, att lag och
förordningar öfverträdts samt att hans heder och timliga lycka satts
på spel. Som meriter åberopade ban en 1732 utgifven Poetica
ju-venilis, som antagits i skolorna, att han 1735 blifvit docent i poesi,
1737 vice bibliotekarie och som sådan tjänstgjort i tre år utan lön,
att ban hade ett vidlyftigt Lexikon poeticum färdigt samt
slutligen att han tvenne gånger stått på förslag till den professur, å
hvilken han nu icke ansetts värdig att få ett rum. Det var ej svårt

1 De 10 Mössorna voro Ihre, Mathesius, Ullén, Frondin, Ekerman,
Grönvall, Rosén, Asp, Winbom och Melander. De 7 Hattarne A.
Celsius rektor, O. Celsius, Klingenstjerna, Solander, Beronius, Linné,
Berch; af dessa röstade Linné (hans votum är tryckt i hans bref, 1, s.
120) på Julin, Mennander och Burman; Berch på Julin, Burman och
Hydrén. Å det insända förslaget stod Julin först, såsom hafvande
inalles fått 17 röster: därnäst Hydrén med 16, och detta ehuru Hydrén hade
10 röster till första rummet, Julin blott 7.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free