Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
afsett härmed att diskreditera Berchs sätt att sköta professuren,
som skulle han satt dess juridiska sida framför den ekonomiska,
möjligen har däri ock legat en förtäckt insinuation, att denne gjort
propaganda för Hattarnes ekonomiska idéer och författningar.
För deputationen var detta Roséns uttalande välkommet, den
fick häraf anledning att den 17 aug. aflåta en ny skrifvelse, hvari
den infordrade Berchs föreläsningar för flere terminer och hans
privata öfningar, därest de varit skriftligen affattade, hvarjämte
konsistorium fick sig ålagdt att tillse, att han före nästa termins slut
utgåfve en disputation. Härmed afstannade dock hela
inkvisitionen, ty då denna skrifvelse föredrogs i konsistoriet den 1 okt. 1743
var riksdagen redan afslutad, och den lades därför ad akta.
Saken fick sitt efterspel vid nästa riksdag, då hade Hattarne åter en
afgjord öfvervikt och sökte klämma åt Rosén för hans oförsiktiga
utfall. Hos Gyllenborg har detta konsistoriemössornas
uppträdande mot den professur, som ban och hans parti skapat, ej
kunnat väcka blida känslor. Och sedan riksdagen väl var ändad och
Hattpartiet åter kände sig säkert i sadeln, lät han motpartiet^
anhängare i Upsala ganska kännbart förnimma, hvem som satt inne
med makten, och beredde dem stundom alldeles onödiga
förödmjukelser. Detta framträdde särskildt vid de tillfällen, då
lediga professurer skulle fyllas, såsom torde framgå af följande
redogörelser för professorsutnämningarna under hans två återstående år.
Den första, då poeseos professuren skulle fyllas efter Arvid
Arrhenius, som den 9 maj 1743 gått ur tiden, blef märklig i mer än ett
afseende. Partierna i konsistoriet aftecknade sig tydligare än förr,
och det i regeringen öfvermäktiga partiet tvekade icke att
hänsynslöst och tämligen orättfärdigt framtvinga en ändring i det
förslag, som uppsattes. Hade icke riksdagen varit så söndrad inom
sig, hade man väl förnyat försöket att indraga poeseos
professuren och ersätta den med en i fysik. Anders Celsius hade ej heller
underlåtit att söka begagna det som honom syntes gynnsamma
tillfället. Omedelbarligen efter Arrhenii död skref ban till sin och
Linnæi vän och gynnare hof rättsråd et Sten Bjelke1 och bad honom
skaffa frågan fram vid riksdagen, innan man i Upsala begynte
rusta sig till förslagets uppsättande. Det borde gå så mycket lättare
nu, som Arrhenius för sjuklighet aldrig varit i stånd att föreläsa,
och studenterna sålunda liksom af sig själfva alldeles vänt sig
i-från, att en sådan profession funnits. Saken talade för sig själf. Up-
gäras. Men att af alla dessa vetenskaper förstå så mycket, som i
oeconomien kan vinna application, sådant är hans skyldighet.»
1 D. 9 maj 1743, orig. i Ups. Bibi., G. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
