- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
166

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166

gjutelser som Burman åberopat sig på,’ ocb det vore stor skillnad
mellan att kunna skrifva några rim och att vara vetenskaplig
undervisare i ämnet. Sin docentur hade han först efter att i flera år
legat öfver fakulteten lyckats tigga sig till, och någon
undervisning i ämnet hade ban icke gifvit, sedan han blef v. bibliotekarie,
och så mycket mindre kunnat göra det, som han mest legat på
landet. Poetica juvenilis vore bättre att ej vidröra, och om hans
om-talta lexikon poeticum hade ingen hört talas förrän vid hans
ansökan, och man hade svårt att tro, det hans förehafvanden på
landsbygden befordrat ett dylikt arbete, ja man vågade rent af betvifla
dess förefintlighet. — Man skulle väl tycka, att detta aktstycke
bort göra slut på alla Burmans utsikter, men starkare krafter
hafva tydligen varit i verksamhet till hans förmån, ty den 3 jan. 1744
resolverade K. Maj:t, att Burman skulle ha plats på förslaget. Här
var intet annat att göra än att lyda, sedan kanslern den 13 jan.
gifvit underrättelse härom, men man tyckes icke heller kunnat
underlåta att göra kanslern, hvilken man väl tillskref utgången, en
liten förargelse genom att efter uppläsandet i konsistorium den 25
febr. af hans bref besluta att först inbegära afskrift af det
kungabref ban åberopat. Gyllenborg kände sig med fullt skäl uppbragt
öfver, att man satte i tvifvel riktigheten af hans uppgifter och
infordrade den 3 mars konsistorieprotokollet för den 25 febr.,
kanske för att få näpsa sina vederdelomän, men detta förde icke å
hans sida till någon vidare åtgärd, sedan konsistoriet samma dag
(3 mars) hade uppsatt nytt förslag och därå uppfört Burman i
stället för Mennander. Efter hvad som kommit fram i saken, var det
väl omöjligt att tänka på att ytterligare skjuta fram Burman, utan
Lar3 Hydrén nämdes 15 mars 1744 till poeseos professor.
Burman tröstades som vi förut sett med frihet från tjänsten, löfte om
befordran och något senare med en professorstitel, och unge Olof
Celsius fick hans vice bibliotekariebefattning, hvilket ju
Mössorna i konsistoriet tydligen antogo hafva varit en af de drifvande
faktorerna i ärendets underliga behandling. Det är svårt att tro,
att partiintressena icke här spelat en betydande roll. Burman
måste hafva haft försänkningar bland Hattpartiets ledare, för att
det skulle varit möjligt att så skjuta fram hans notoriskt lata, själfs-

1 Burmans poetiska snillefoster anbefalla honom icke till någon
plats på den svenska parnassen, knagglig vers och frånvaro af poetisk
lyftning är deras kännemärke. De »Poetiska tankar om vetenskapens
upp-kåmst och hinder», som han d. 26 febr. 1750 fick offentligen uppläsa
å karolinska lärosalen, då minnet af Adolf Fredriks kanslersval
fira-des, visa att hans utveckling som skald icke gått framåt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free