- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
169

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

169

och examinerade därför ett ofantligt antal präster och blifvande
magistrar). Han hade fått sin idé att söka sacros ordines
därigenom, att han en gång kom på förslag till en teologie professur, men
det var då blott till tredje rummet, och han hade sedan icke genom
predikan eller annan tjänst styrkt sin kompetens, ehuru den lugna
biblioteksbefattningen gifvit honom god tid därtill, ja han hade
ej ens funnit tid att fullända sina specimina Soharica. Det vore
dock icke med dylika som kyrkans fiender vederlades utan med
grundliga insikter i filosofi och teologi, »i hvilka stycken
bibliotekarien Norrelii insikt och erfarenhet äro, med lindrighet att tala,
mindre bekanta än de professorers, som på förslaget äro
uppsatte». Det vore icke åldern och ämbetsår utan skicklighet, som
borde tagas i betraktande, han vore ock väl gammal och hans krafter
skulle så mycket mindre räcka till en professors- och prästsyssla,
som han kände sig tryckt af sin bibliotekstjänst »den ljuf- och
lindrigaste vid denna staten finnes». Denna skarpa afbasning
hind-tade ej Norrehus att den 22 nov. anmäla sig hos kanslern till
qvin-rus teologus efter Ullén; kanslern hade dock då två dagar förut
anbefallt Mathesius hos K. Maj:t och nöjde sig med att remittera
suppliken till konsistoriet, som i sin ordning lät den begrafvas i
välförtjänt glömska.

Vid tillsättningen af grekiska professuren efter Mathesius kom
ännu en vän af Hattpartiet in i konsistoriet, säkerligen ej med
majoritetens goda minne, och knappast utan en viss orättvisa mot
den som förbigicks. Af de sökande, teol. adjunkterna Chr.
Clewberg i Upsala och Lars Benzelstjerna i Lund, samt den
välbekante förre v. bibi. 0. Burman sattes i sessionen 20 mars 1746
Clewberg redan känd som orientalist så godt som enhälligt i första
rummet.1 Säkerligen hade Hattvännerna hoppats och det med rätta,
att Benzelstjerna skulle få andra rummet, men det var nog ett
beräknadt schackdrag af Mössvännerna, att de nu till detta gåfvo
sina röster åt Burman,2 som de tre år förut så grundligt nedgjort,
då ban sökte poeseosprofessuren, och först i tredje rummet
uppförde Benzelstjerna. Förslaget blef sålunda Clewberg med 15, Bur-

1 Linné ensam satte Benzelstjerna i första rummet, på den grund
att kan två gånger stått på förslag i Lund till motsvarande professur
och senare gången fått första rummet (Linnés Bref, 1, n. 74). Hans
Hattkolleger vågade eller ville icke gå så långt, sedan filos, fakulteten
enhälligt satt Clewberg i första rummet.

2 Eget nog satte äfven gamle O. Celsius ehuru Hatt Burman före
Benzelstjerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free