Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
hållanden, som behöfde reformeras, och en mognad åsikt om det
rätta sättet att afhjälpa bristerna synas ej heller alltid hafva hört
till förutsättningarna för det reformnit, hvaraf cle besjälats. Man
hade fått för sig, att universiteten mottogo från skolorna omogna
alumner och sedan själfva i sin ordning släppte dem föga bättre
ifrån sig, till men för de offentliga tjänster, hvilka de skulle
bekläda, och att detta borde kunna afhjälpas genom skärpta
bestämmelser om examina. Man hade ock tyckt sig finna, att
tillströmningen till universitetet var alltför stark, mången student
passade bättre för plogen eller ett handtverk än för boken. Besjälade
af denna uppfattning hade de tre kanslererna enat sig om en
skrifvelse till K. Maj:t 1744.’ Häri föreslogo de, att
stiftskonsistorierna och skolmyndigheterna skulle allvarsamligen förmanas att icke
släppa omogna ynglingar till akademierna, och att vid
universiteten skulle i stället för det i konstitutionerna föreskrifna förhöret
af filos, fakultetens dekanus en offentlig examen anställas i flera
timmar.2 De förberedande teologiska och filosofiska examina,
profvet i latinskrifning och examen rigorosum (den egentliga
kandidatexamen) skulle ock afläggas offentligt och fortgå i sex
timmar; men ej nog med att hvem som ville finge åhöra examen, utan
rektor och samtliga fakulteters ledamöter skulle vara
närvarande, och ett ordentligt protokoll föras öfver frågor och svar, hvilket
borde genast justeras och uppläsas, hvarpå fakulteten följande dag
skulle afgöra, om examinanden skulle approberas eller differeras.
Slutligen borde uttryckligen förbjudas, att examina anställdes
under ferierna, ty under dessa voro de flesta åhörare borta och i så
fall förfelades ändamålet, kontroll af examina genom åhörarna.
Kanslererna förbisågo icke möjligheten af, att nyheten kunde
skrämma ungdomen från universitetet och drifva den att taga
examina utrikes, men detta skulle, mente de, förekommas, om man
stadgade, att utländsk grad icke medförde några rättigheter i
Sverige, därest dess innehafvare icke sedermera ånyo disputerade här.
Förutom det mindre nyttiga reformförslaget innehöll skrifvelsen
äfven en halfbeslöjad kränkande antydan om, att fakulteterna
icke opartiskt och strängt fullgjort sitt domarevärf vid examina,
1 Kanslererna t. K. Maj:t 4 april 1744 (Bih. 3, n. 132).
2 I hvilkas närvaro detta skulle ske, är ej klart. Kanslern kunde
väl ej gärna menat, att rektor och samtliga professorer skulle närvara,
såsom lagen föreskref vid gradualexamina. Af filos. fakult:s
yttrande (Bih. 3. s. 310) synes, att studentexamen hittills anställts i decani
hus »under curatorum närvaro af en eller flera nationer».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
