Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
mera börjat betraktas som den enda födkrok, hvilken stode unga
studerande öppen, under det dock landets ekonomiska utveckling
ställde anspråk på allt flere dugliga subjekt äfven på andra områden,
å hvilka kvickhet och kunskaper voro lika erforderliga som på
ämbetsmannabanan. För att dock förvissa sig om, att den senare
blefve väl rekryterad, vore nödigt, att ingen antoges i något
ämbets-betsverk utan att antingen vara försedd med ett akademiskt betyg
eller ock efter att hafva undergått examen i verket. Man ser, att
Berch här antyder behofvet af ämbetsexamina, som några år
senare infördes. Som emellertid hittills många graduerade trädt i
statstjänst, framhåller han ock det olämpliga i, att man af
gradu-alister, som tänka gå den civila tjänstevägen, fordrade lika
mångsidig utveckling som af dem, hvilka gå den lärda vägen; i kansliet
behöfde man ju icke matematik, astronomi och metafysik men väl
naturrätt, politik, statshistoria och språk, likaså behöfde en jurist
blott utbildas i de vetenskaper, som hörde till hans uppgift.
Teologiska fakulteten, som alltid clen konservativaste af alla,
afstyrkte helt och hållet förslaget. En så märklig ändring i hvad
som brukats i långliga tider, tarfvade i dess tanke vida grundligare
utredning. Offentlig studentexamen skulle afskräcka ungdomen
från att gå till universitetet; ovan att yttra sig och försagd, som
ynglingen måste vara inför ett auditorium af flere hundra
personer, kunde han utan att förtjäna det alldeles misslyckas. Liksom
Linné påpekade fakulteten, huru olika utvecklade anlagen kunde
vara vid tiden för studentexamens afläggande. Märkligt nog
framhåller den, att tillträde till universitetet icke bör stå öppet
allenast för dem, som ämna gå examensvägen, studier voro
förträffliga äfven för dem. som icke tänkte gifva bela sitt lif åt deras
bedrifvande. Vidare erinrade den, hvad kanslererna tycktes hafva
alldeles förgätit, men som äfven jurister och filosofer framhöllo,
att vid universitetet inskrefvos ingalunda blott sådana som
dimit-terats från skolorna, utan att tredjedelen om ej hälften af
ankommande bestodo af förmögna mäns barn, som åtnjutit och åtnjöto
enskild undervisning och som vanligen inskrefvos vid späda år;
dessas insikter voro ju hvarken genom dimissionsexamen vid
skolorna eller studentexamen vid universitetet kontrollerade,
hvadan förordningen med afseende på dem blefve kraftlös.1 Förbud
1 Ingen tyckes hafva funnit det underligt, att minderåriga
inskrefvos, och detta utan förhör. Juridiska fakulteten satte dock i fråga, om
de ej borde aflägga examen efter fyllda femton år; den filosofiska åter
såg ingen annan utväg än att antingen som hittills adtnittera dem utan
någon examen eller ock alldeles förbjuda deras inskrifning. För-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
