- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
193

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

193

det, och att spikningstiden skulle förlängas från 6 till 10 dagar för
att vinna bättre tid för censurerandet, 3) att approbation af
teologiska fakultetens dekanus skulle erfordras för filosofisk
disputation, sona berörde ett med teologien besläktadt ämne, 4) att
teologiska fakulteten ägde utfärda förbud mot ventilerande af
filosofiska afhandlingar och 5) att predikningar och asketiska skrifter
ej finge i Upsala tryckas utan tillstånd af teologiska fakulteten.
Och dessa drakoniska ingrepp i skriffriheten vunno i hufvudsak
godkännande å högre ort, i det K. Maj:t genom brefvet af den 8
dec. 17491 ålade kanslererna att öfvervaka deras efterlefnad.
Endast i två punkter vägrade K. Maj :t att gå så långt som
prästerskapet önskat; den makt, som förslaget (i punkt 3 och 4) velat
lägga i teologiska fakultetens hand att stäcka akademiska
afhandlingar i födseln, blef henne ej medgifven.

När detta bref utfärdades, var Gyllenborg sedan mer än
tvenne år gången ur tiden. Hans försvagade hälsa nedbröts
ytterligare af det upprifvande partisplitet och regeringsbördans tyngd;
den 9 dec. 1746 slocknade hans hf. Föregående korta teckning af
tilldragelserna under hans kansleriat torde bekräfta den
uppfattning jag förut uttalat om hans personlighet och maktutöfning.
Brist på allvar i karaktären, ett oroligt lynne, alltmera bragt ur
jämvikt genom trycket utaf den höga ställning, i hvilken han var
försatt och hvilken han ej var vuxen, samt oförmåga att bedöma
frågor och personer lugnt och sakligt, i det partisynpunkten som
oftast färgade hans uppfattning, hafva förhindrat honom att som
kansler uträtta, hvad man annars kunnat vänta af ett för bildning
och vetenskap intresseradt sinne. Hans styrelse var dock mild i
jämförelse med det kalfryska regemente, som hans partifrände Nils
Palmstjerna förde som kansler i Lund. Universitetet hade redan
före Gyllenborgs död slagit en guldmedalj öfver honom, hvilken
han i sin ordning återställde för att i dess samlingar förvaras.-

1 Bih. 4, n. 4.

2 Medaljens prägling beslöts redan 26 okt. 1745. Den 6 maj 1746
tyckes Gyllenborg hafva fått och samtidigt återställt den (kons. prot.
12 inaj 1746). Medaljen skall hafva vägt 30 speciedukater (Norrelius
t. Estenberg, odat. bref (1749) i Bergianska saml., T. 2). Dess
kostnad har jag ej kunnat finna i hufvudböekerna.

Ups. Univ. Hist. III, 1.

13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free