Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
lydelsen af paragrafen om kanslers valet, att konsistoriet skulle
välja någon af herrar Riksens Råd den de helst vilja »och hvilken
K. Maj:t i nåder utfästar sig vilja confirmera».1
Den officiella delen af skådespelet var förd till slut. Den
hade efter tidens sed sitt privata efterspel i förtäckta angrepp genom
anonyma smädeskrifter, som gingo ut på att sprida åtlöjets
skimmer öfver de besegrade; jag har i bihanget tryckt två dylika.2
Deras värde för kännedomen om universitetsförhållandena och de
handlande personerna torde ej vara stort, då partihatet fört
pennan och naturligen lagt an på att förstora motståndarnas
svagheter och de egna anhängarnas förtjänster. Men kvickhet saknas
icke, lika litet som gift uti dem, och de åskådliggöra styrkan af de
partimotsatser, som då söndersleto fosterlandet.
Riksdagens genom protokollsdeputationens granskning af
konsistorieprotokollen närda lust att inblanda sig i
universitetsförhållandena, på hvilken vi redan haft åtskilliga exempel, endast
växte med tidens fortgång och framträdde starkt vid 1746—47 års
riksdag; vi ha ju sett, att ständerna i anledning af kanslersvalet
afläto en skrifvelse till K. Maj :t. En annan anmärkning, som nu
gjordes af protokollsdeputationen, hade till följd, att en professur
i praktisk juridik blef inrättad, ehuru deputationen sannolikt
icke med sin anmärkning åsyftat ett sådant resultat. Den hade fäst
sig vid, att man låtit akademisekreteraren D:r J. E. Fick afstå
tjänsten till en vikarie ock i stället öfvertaga förandet af akademiens
synnerligen talrika processer men med bibehållande af sekretera
r-lönen. Konsistoriet, som till sitt försvar anfört, att allt detta skett
på dåvarande kanslern grefve Gyllenborgs initiativ och ordnats
1 Uppfostr.-kommiss. prot. 26 april 1746. Högst besynnerligt
är ock, att några månader efter valet skrifver K. Maj:t t. Kanslern d.
20 okt. 1747, att lian bör underrätta kons:t om sekreta deputationens
åsikt, att vid kanslersvalet man ej bör hafva mera afseende på äldre
än yngre »riksråd».
! Bill. 3, n. 144. Prof. Th. Fries har meddelat mig, att »Sagan
om Ilerrgåln» finns förut tryckt i Upsala 1768 i »Samling af Gamla
djupsinniga sagor och forntidens hemligheter» (utg. af B. Holmén),
och att J. O. Hagström i bref t. A. Bäck d. 13 mars 17S3 (i Karol.
institutets bibi.) omtalar, att nian sagt honom, att O. Celsius d. y. var
författaren. Om detta är sant (ingenting var i dessa tider omöjligt för
den som ville tränga sig fram) skulle det till en del kunna förklara,
hvarför Hattarne samtidigt förhjälpte honom till liist. professuren. Å
andra sidan förtjänar då att omtalas, det Celsius några månader tidigare,
d. 28 okt. 1746, skrifvit från Upsala t. P. Elvius (Bergianska saml. T.
12) om Arckenlioltz, som ban så illa utmålat i sagan, att denne »är här
i staden, en solid man och verkeligen min synnerlige vän».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
