Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
afsked, men Dahlman nämdes icke utan vidare. Tvärtom
anmodade kanslern den 3 febr. 1748 konsistoriet att upprätta förslag.
Detta gick raskt, redan några dagar efter (8 febr.) insändes
förslaget med Dahlman i första rummet, och den 18 febr. nämdes ban
af K. Maj:t; på sin professorslön fick han dock vänta i tio år. -
Regelbundet tillgick däremot vid grekiska professurens
tillsättning efter L. Benzelstjerna, som K. Maj:t den 1 juni 1747 nämt till
qvintus teologus. Docenten i grekiska Johan Amnell, som vid
förslagssättningen den 22 juni fått blott 9 röster till tredje rummet
och 2 till första och 3 till andra,1 men förordats af kanslern,
nämdes af K. Maj:t den 31 febr. Förre v. bibliotekarien Burman,
som fått första rummet, förbigicks nog med afsikt ocb med full rätt,
såsom föga lämplig att sköta en professur; vi känna mannen från
det föregående. Att äfven blygsamheten saknades bland hans
förtjänster, kan man se däraf, att han efteråt ingick till kanslern med
en supplik, i hvilken ban uppräknade sina meriter och begärde att
på grund häraf hugnas med fullmakt som e. o. poeseos professor
och rätt att vid inträffande ledighet af platsen få utan vidare
tillträda densamma.2 Till den senare önskan lyssnade man ej å
högre ort, men professorstitel fick han samma år och 1751 Offerdals
pastorat. Det bör tilläggas, att hans segrande medtäflare, Amnell,
var en skicklig man och blef en god lärare.
Det förberedande förhör i ekonomi för filosofie kandidaterna,
som 1740 ålagts (len nytillskapade professorn i ekonomisk juridik
att anställa,3 hade just ej med välbehag betraktats af den
filosofiska fakultetens representanter, de funno ämnet tämligen
främmande för de filosofiska studierna. Med föga mindre nöje mottogo de
nyheten om, att Linnaeus äfven ville hafva införd en dylik
examen i naturhistoria, ännu betraktade man icke denna vetenskap
såsom hörande till fakultetens läroområde. Linnaeus hade, redan
innan han blef professor, föreslagit, att insikt i botanik skulle
sättas som villkor för admitterande till den filosofiska graden, och
att, likaväl som man förut hade särskilda stipendier för musici,
lan honom och Hattregeringen redan varit nog stark att inverka pä
denna saks behandling; rådsprotokollen beröra ej ärendet.
1 Förslaget, uppsatt som alltid efter den underliga metoden att
sammanräkna röster till alla rum, innehöll, att Burman med 15 röster
fått första rummet, Amnell med 14 det andra, teol. adj. Clewberg det
tredje med 13. I själfva verket hade Clewberg 7 till första, Burman
0, Amnell 2 (dessa två dock tungt vägande, nämligen gamle O. Celsii
och L. Benzelstjernas, som lämnat platsen).
1 Original i 11. Ark.
3 Se ofvan s. 101.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
