Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
kanslern afgjord. Men hans åsikt vann ej anslutning, och saken
uppsköts för vidare utredning, i ändamål att tillse, om icke några
andra projekter kunde gifvas till befordrande af studium historiæ
nàturalis, än det att filosofie kandidaterna ensamma skulle
förbindas att däri undergå examen; fyra kommitterade, däribland
Linnaeus, utsågos att häröfver afgifva betänkande. Detta af
Linnaeus författade betänkande,1 som antogs af konsistoriet i
session-nen den 22 juni, handlade dock blott om ämnets studium vid
läroverken. Och därför, när jag sammanställer detta med
konsistoriets skrifvelse till kanslern den 22 juni, hvari det först förmäler,
att det enligt hans önskan låtit antyda ungdomen, att
naturhistoriska studier nu mera börjat anses oundgängbga för dem, som läste
på graden, och sedan tillägger, att det har i öfverensstämmelse med
filos, fakultetens åsikt låtit, för att sträcka åtgärdens nytta så långt
som möjligt, hvilket icke kunde bli fallet, om den inskränktes blott
till gradualisterna, författa ett memorial om sättet för sakens
genomförande, hvilket det bifogar, kan min slutsats ej bli någon annan
än den, att denna orakelmässigt dunkla skrifvelse innebar, att
universitetet hade intet emot detta studiums utvecklande i skolorna,
men tills vidare ställde sig afvisande mot dess införande som
obligatoriskt ämne i graden. Denna uppfattning synes ytterligare
bekräftas däraf, att man icke hör något vidare af saken, hvarken
å högre ort eller vid universitetet, ocb att då Linnaeus den 28 april
1750 som rektor hemställde till konsistoriet, om ban icke vore
berättigad att examinera i naturhistoria den, som ville antaga
ho-nores academicos, blef konsistoriets svar, att man först borde
afvakta K. Maj:ts resolution, och att Linnaeus icke eftersatt något
af sina skyldigheter, om ban icke anställde dylika examina, så
mycket mer som filosofiska fakulteten icke mottagit några föreskrifter
i den vägen. Härmed var bela frågan jordad. Att universitetet
i öfrigt icke ställde sig likgiltigt mot naturhistoriens uppblomstring,
synes af dess sätt att behandla Linnaei önskningar i öfrigt, och man
måste förvånas och glädjas öfver, att det i sitt dåvarande
ekonomiska läge har på en af sekreta utskottet gjord och af kanslern
förordad hemställan utan någon opposition anslagit den
betydande summan af 2,000 dlr. smt. åt Åbodocenten F. Kalm för hans
tillärnade nordamerikanska resa.
Det för universitetet så oroliga året 1747 med dess många
sorgliga minnen skulle icke få gå till ända, utan att en ny
uppseendeväckande händelse erinrade cless medlemmar om, hur lätt det var
1 Tryckt i Linnés Bref, 1, n. 80.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
