Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
men det var nog en lycka att man slapp undan, ty Gyllenborgs
affärer ändades slutligen med konkurs. Han var emellertid en af
Hattarnes mäktigaste män och borde ej haft svårt att drifva sin
vilja igenom. Jag föreställer mig, att prinsen-kanslern, hvars
vänskap med Hattarne svalnat betydligt, fått ögonen öppna för sakens
betydelse och icke velat låna sin hand till transaktionen, som
därför fått en stilla begrafning; i handlingarna förekommer nämligen
ej ett ord om, att den kommit till behandbng å högre ort.
Den löneförhöjning, som beviljats 1731, hade visserligen icke
afhjälpt akademistatens beträngda ekonomiska ställning, fallet
å kopparmyntets värde och därmed å de i kopparmynt utställda
sedlarna försvagade alltmer betydelsen af förhöjningen. Det var
då belt naturligt, att man sökte ändring häri, och man kunde med
godt samvete göra det, eftersom universitetets egen ekonomiska
ställning oupphörligt förbättrats genom stegrade spannmålspris.
I själfva verket var denna förbättring i universitetets kassa köpt
på bekostnad af lärares och tjänstemäns löner, ty om dessa utgått
till sitt ursprungliga spannmålsvärde, hade de årliga behållningarna
varit vida mindre. Och det var endast härigenom man funnit
medel att inrätta en extra stat, förbättra gamla institutioner och
inrätta nya samt verkställa en hel mängd byggnadsarbeten. Efter
åtskilliga föregående påkänningar lios prinsen-kanslern ingick
konsistoriet i febr. 1748 till honom med en vidlyftig skrifvelse, som
kraftigt utvecklade billigheten och behofvet af en ny förbättring och
tillika styrkte genom en bilagd utredning, att universitetets kassa
godt vore i stånd att bära den nya utgiften.1 Lönernas starka
nedgång från det belopp de ursprungligen ägt är verkligen
häpnadsväckande att se. I Karl IX :s och Gustafs Adolfs första tid var den
i spannmål utgående professorslönen 500 tunnor, och ännu efter att
lönerna 1621 omsatts i penningar, sänktes värdet under 1600-talet
obetydligt, emedan lönen beräknades i gångbart silfvermynt. Men
när detta försvann ur rörelsen och ersattes af kopparmyntet med
dess växlande och ständigt sjunkande värde, blef förhållandet ett
annat. Och sålunda, ehuru Karl XILs stat 1699 behöll
professorslönen vid 700 dlr. smt. eller vid samma höjd som i Kristinas stat
1648, beräknades lönen hafva fallit från ett värde af 485 tunnor
spannmål år 1648 till blott 311 år 1699, som nu genom
kopparmyntets valvation 1715 ytterligare minskats med en tredjedel. Den
skildt om åboarnas bibehållande, hvari Mathesius instämde. Ihre var
för försäljningen, dock mot bättre villkor.
1 Kons:s skrifvelse jämte några af dess många bilagor, se Bih. 3,
n. 149.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
