Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
Här var utan tvifvel mycket att göra. Den byggnad, som store
konungar i samarbete med upplyste statsmän ocb bögt bildade
ledare af den svenska kyrkan uppfört i tidigare hälften af förra
seklet, var nu blifven för trång. En ny tid framträdde med nya kraf,
och rum måste beredas för dessa. Men det var icke blott plats
man önskade för allt det nya, som vetenskapenias snabba
utveckling bragt i dagen, man ville ock reformera själfva andan i
undervisningsväsendet, aflyfta hvad man betraktade som ett
klassicite-tens ok nedärfdt från tiden för kyrkans öfvervälde på detta
område, och ingjuta mer själfverksamket i studierna. De unga
Hattarne voro ifriga att här få omskapa efter sitt hufvud. Vid vårt
universitet framträdde Anders Celsius som den starkaste
representanten för denna riktning, och hans vän, den lysande Anders von
Höpken, häfdade samma synpunkter inom Hattpartiet. Deras
program låg till sina hufvuddrag skisseradt i det tal, som Höpken
efter Celsii bortgång höll till hans minne i Vetenskapsakademien.
Här klagades öfver den långa tid, som i våra skolor gemenligen
plägade förnötas på språk, här inskärptes vikten af, att ungdomen
lockades att tänka själf i stället för att tvingas att belasta sitt minne
med det, som andra tänkt förut; följden af ett dylikt
uppfostringssystem sades vara, att man blef rädd för en sak, därför att den var
ny, och att man envist hölle på allt gammalt, hvad ondt det än
födde af sig. Af det reformintresse dessa män representerade
hade universitetet redan haft känning, då riksdagen, som vi ofvan sett,
framtvang ombildning af en af de juridiska professurenia till en
mera praktisk i juridisk ekonomi, och vi hafva äfven sett, att man
på samma håll var ifrig att skaffa ur världen professuren i poesi
för att bereda ruin för en ny plats i experimentalfysik. Detta
hade dock ännu icke lyckats, det skulle först ske, sedan den ur
Hattarnes reformintresse framsprungna stora
Uppfostringskommis-sionen fått hand om undervisningsfrågonia. Innan jag går att
redogöra för denna kommissions arbete, som ej så litet ingrep i
universitetsväsendets utveckling och bar frukt i åtskilliga reformer,
bör jag dock först nämna något om den beröring, som universitetet
redan tidigare haft med undervisningsfrågan genom en enskild mans
reformifver.
En f. d. student, Gustaf Ruder, som sysslade åtskilligt med
undervisningen och på grund af sin erfarenhet som informator
trodde sig kallad att ock blifva en reformator, hade framträdt med ett
arbete kalladt »Anledning till Snillewalet», som han utgaf af
trycket 1737. Såsom af titeln synes behandlade boken i främsta
rummet den för oss välbekanta frågan om det så kallade snillevalet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
