Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
som gjort så mycket väsen af sig i Olof Rudbecks ocb De la
Gardies dagar, men den berörde ock många andra
undervisningsfrågor. Det saknades ingalunda goda tankar i arbetet, men de voro
blandade med ocb bortskymda af åtskilligt besynnerligt drafvel,
beroende på författarens brist på studier ocb pedagogisk
erfarenhet. Hufvudsvagheten i hans program var, att det utgick från
hans personliga iakttagelser under hans informatorsundervisning
men var alldeles outförbart vid en skola med större lärjungeantal,
än mer vid ett universitet, som både till storlek och karaktär
vida skilde sig från den vanliga skolan. Såsom bevis på mannens
besynnerligheter kan anföras hans lara om de olika
temperamenten och buru dessa predestinera människan för den ena eller den
andra uppgiften. Cholerici, heter det, läsa gärna djupsinniga
saker och statshistorien, passa till ministrar, rådsherrar och
öfver-domare. Melancolici, som läsa i Mathesi, Magia naturali om
konstgrepp, hushållsverk, andeliga böcker, profetior och mörkt tal,
historier om spöken, tragedier, äro oskickliga till hofkavaljerer och
komediantsysslor och tjäna bäst till kammarverk och räkningar.
Författaren hade anmält sig hos K. Maj:t för erhållande af något
lektorat, vid hvilket ban kunde pröfva sin metod (erhållandet af
ett godt lefvebröd hade väl spelat in i hans pedagogiska intressen),
men K. Maj:t ansåg nödigt att först förhöra sig hos vederbörande
om de nya idéernas verkställbarhet, hvarför ban remitterade
ärendet till universitetskanslern den 19 okt. 1739,’ och denne i sin
ordning till konsistoriet den 6 följande december. Detta svarade
den 11 april 1740 med en skrifvelse, hvari det grundligen nedgjorde
Ruders förslag. Det fann detta hvila på så osäkra och ostadiga
grunder, att det ej kunde praktiseras; den urskiljning mellan
lärjungarna, som ban föreslagit, vore omöjlig att göra och alldeles
onödig; för så vidt en sådan ginge ut på att hindra olämpligt folk att
studera och egga den begåfvade, vore det en metod, som tillämpats
i alla tider. Hans lära om temperamenten kunde låta bra i
teorin, men fasta regler för praxis kunde ej dragas ur densamma. Och
om äfven Ruder vid undervisning med en eller två elever lyckats
uppställa sådana regler, vore något dylikt alldeles omöjligt vid
läroverk, som inrymde hundratals lärjungar. Det skulle där
ställa till större oreda, än alla Sveriges biskopar, konsistorier och
rektorer sedan kunde afhjälpa. Den dräpande kritiken var dock icke
uttryck för konsistoriets enhälliga mening, Beronius, Klingenstjer-
1 Remiss har väl gått till talrika myndigheter. Er. Benzelius i
Linköping afstyrkto helt och hållet förslagets tillämpning (koncept
af hans svar i Linköp. Bibi., bilagdt K. Maj:s remiss af 19 okt. 1739).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
