Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
den icke att positivt uträtta så mycket, som den nog själf väntat
sig, hvilket icke minst berodde på, att den sköt öfver målet i sin
ifver att på en gång reformera öfverallt. Det var dock ett
förtjänstfullt arbete, som den nedlade, ocb i universitetsfrågan, med
hvilken ensamt jag här har att sysselsätta mig, gjorde den sitt
bästa. Åtskilliga af dess reformförslag förverkhgades genom kungl,
bref, som införde en ny sakernas ordning, andra ställdes på framtiden,
oftast i anledning af den kritik, som de underkastats vid
universitetet; märkligt nog har dock detta icke alltid fått göra sin röst
gällande vid dylika frågors behandling, utan stundom skjutits åt
sidan. Ett försök att i kronologisk följd redogöra för
kommissionens arbeten skulle blott föra till sammanblandning och oreda.
Jag föredrager därföre att taga hvarje viktigare fråga under
behandling för sig, för att uppvisa dess gång myndigheterna emellan och
dess slutliga öde. Dessförinnan önskar jag dock uppvisa den inre
djupgående åtskillnaden i uppfattning hos den starkt
reformlyst-na kommissionen och det väl strängt konservativa konsistoriet,
genom att redogöra för bägges så att säga principbetänkanden. Af
dessa framgår, huru det senare ligger öfver särskildt ifråga om
uppfattningen af universitetets väsen och uppgifter.
Kommissionens principbetänkande afgafs den 14 febr. 1750.1
Hon skulle egentligen yttra sig med anledning af universitetets
utlåtanden rörande ifrågasatt offentlighet vid examina rigorosa
(gra-dualexamina), förhör med föreläsningarnas åhörare och hvarje
vetenskaps sammanfattande inom en på viss tid afslutad kurs, men
tog sig däraf anledning att ingå på universitetsväsendet i dess helhet.
Betänkandet är ej lyckligt affattadt, både tanke och form äro ej
sällan oklara, det senare oftast beroende på det förra.
Kommissionen fann den hittills gällande fakultetsindelningen ej svara mot
universitetets ändamål, och detta var mindre underligt, då den
ansåg detta ändamål endast vara att bland ungdomen tillskapa
skickliga statstjänare, under det att den som »nyttiga sidoafsikter»
rubricerade »vetenskapernas tillväxt, deras kringspridande bland
rikets innevånare, dessas däraf följande förkofran i hushållning,
seder och uppförande m. m.». Dessa »fördelar», som kommissionen
äfven kallade dem i full öfverensstämmelse med sin och tidens
nyt-tighetsuppfattning af all undervisning, berodde enligt dess åsikt för
öfrigt »endels uppå riksstyrelsen samt de stadgar, inrättningar och
sedvanor, som därifrån utflyta bland allmänheten, endels äro för
dem . . . redan särskilda verk, såsom vetenskapsakademier utsed-
1 Koncept i R. Ark., Uppfostr.-kommiss. handlingar; kopia finns,
bland kons. acta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
