Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
na och A. Celsius funno åtskilliga af Ruders idéer ej vara så oäfna
ock reserverade sig mot brefvets kategoriska förkastelsedom.1 Det
ser onekligen häraf ut, som om saken till någon del gjorts till
partifråga, efter som tre af de förnämsta Hattarne i konsistoriet afveko
från den kompakta Mössmajoriteten.2
Härmed var universitetets mellanhafvande med Ruder
afslutadt. Den outtröttlige förslagsmakaren fortsatte dock
ihärdigt att verka för sina idéer. 1744 utgaf han sitt arbete på latin
under titeln: »Delectus ingeniorum juveniljum», och 1749
utvecklade han sina åsikter i en ny skrift: »Anledning till läro- och
näringsverkens förbättring», hvari han, med tillgodogörande af hvad
som förevarit under uppfostringskommissionens förhandlingar,
uppträdde som reformator af universitetet. Detta förde endast till, att
K. Maj:t den 29 juli 1752 på hemställan af sekreta utskottet
förordnade om bokens indragning såsom snörrätt stridande mot
prästerskapets privilegier.3 Idén om det så kallade ståndsvalets
förträfflighet och nödvändighet var dock blifven så modern och
allmän, att uppfostringskommissionen upptog densamma.
Denna kommission, om hvars tillskapande förslag väckts redan
1738 hos adehi och som 1739 beslutits af riksdagen, ehuru
regeringen först sex år senare gjorde en verklighet af beslutet,4
inrättades genom K. Maj:ts bref den 15 nov. 1745. Bland de
femton medlemmarna, hvilka alla föreslagits af kanslikollegiet, fanns
ej en enda egentlig universitetsman, men väl de tre
universitetskanslererna Karl Gyllenborg, Johan Gyllenborg och C. G. Tessin,
samt tre f. d. rectores illustres, Henning Gyllenborg, C. Ekeblad och
G. Falkenberg, och Upsala prokansler, Jakob Benzelius. Ehuru
kommissionen, i hvars arbeten riksdagen 1746—47 gjorde ett afbrott
på nära tvenne år,5 var i hög grad intresserad af sin uppgift, och
dess medlemmar voro rikt begåfvade och insiktsfulla män, kom
1 Beronius meddelar dock, att han ej läst Ruders bok och icke satt
sig in i frågan. Klingenstjerna säger, att han ej sä noga genomläst den
och skolordningen, att han kan i allo förkasta den ena, approbera den
andra.
3 Den bestod af Melander, Winbom, Roberg, Grönvall, Frondin,
Boberg, Ullén, Mathesius, Ekerman. O. Celsius d. ä., Asp och Ihre
voro frånvarande.
3 Kopia i Ups. Bibi., ü. 136.
4 Om kommissionens tillblifvande se H. Hemlunds uttömmande
framställning i hans Bidrag t. d. svenska skqllagstiftningens historia,
1, 1882.
6 Mellan 26 april 1746 och 13 febr. 1748 hölls ej något
sammanträde. Tessin, som beklagar förhållandet, tillskrifver riksdagsarbetet
orsaken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
