Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
249
vid examina, hvilket borde hindra professorerna att släppa fram
oskickliga. Detta uttalande måtte ha syftat på den dåvarande
filosofiska graden, för så vidt den hittills fått gälla för inträde i
ämbetsverken. En förändring häri var dock redan satt ifråga; juris
professorn i Lund, den ryktbare Nehrman-Ehrenstråle, hade som
botemedel häremot föreslagit en särskild examen till dessa verk,1
och detta förslag upptog kommissionen som sitt eget och ingick till
K. Maj:t den 10 dec. 1748 med skrifvelse i ämnet.3 Man har af
konsistoriets anmärkningar försport,3 säger kommissionen, att det
klagas öfver, att hos de studerande, som vändt sig till
lagfarenhe-ten, har den oseden inritat sig, att de icke däri inhämtat
vederbörliga insikter, utan sedan de blott »smakat dess första grundläror»,
skyndat från akademien utan vittnesbörd om sina studier för att
smyga sig in i rätterna, uppträda som sakförare och söka tjänster.
Erfarenheten bekräftar detta, ty rätterna besväras af en myckenhet
oskickliga tjänstsökare, och landet plågas af dylika advokater, som
för födans skull väcka och underhålla rättstvister. Som man nu
ej af praxis allena kan grundligen inhämta lagfarenheten, om man
icke förut förvärfvat sig god teoretisk insikt däri, borde den
anstalt fogas, att den ungdom, som ämnade framdeles tjäna vid
sysslor, där kunskap om lag och rätt fordras, icke finge lämna
universitetet utan vederbörligt intyg om dylik kunskap. Ingen borde
därför tillåtas auskultera och advocera eller antagas till notarie i
de verk, hvarest rättegång förekommer, ingen förordnas till fiskal
eller föreslås till auditör, landssekreterare och borgmästare, som
icke kan uppvisa dylikt akademiskt vittnesbörd. Och ett sådant
får icke meddelas annat än åt den, som antingen en gång
disputerat in jure eller för öppna dörrar och under noga fördt protokoll
öfver frågor och svar examinerats och godkänts af moralium och
juris professorerna. Kommissionens förslag godkändes af K. Maj:t,
och stadgan om rättegångsexamen infördes genom kungl, brefvet
den 10 mars 1749.4
En naturlig följd häraf var, att följande år ett kungl, bref (9
mars 1750) utgick om nödvändigheten af examen äfven för inträde
1 Enligt Uppfostr.-kommiss. prot. 10 dec. 1748.
2 Original bland kommissionens handlingar.
3 Något yttrande af konsistoriet afgafs icke, utan fakulteterna
yttrade sig hvar för sig 1744. Jurid. fak:s uttalande innehåller,
tyckes det, hänsyftning på, att ämbetsexamina kunde vara nödiga (se Bih.
3, s. 314).
1 Bih. 3, n. 156.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
