Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
och anförde goda skäl för dess bibehållande.1 Mot kommissionens
förmodan, att landskapsindelningens upphäfvande skulle göra
ända på en af densamma underhållen separatism, satte det det enkla
faktum, att gemensam födelseort födde vänskap landsmännen
emellan, och att det under den långa skoltiden alstrade förtroliga
umgänget icke skulle undergå någon förändring genom tillskapande
af fakultetsnationer utan säkerligen öfverlef va universitetstiden.
För föräldrarna låge stor trygghet i att veta, att deras barn komme
under vård af äldre landsmän, för hvilka de måste hafva aktning,
och den inbördes hjälp, som lämnades i landskapen, vore af den
största betydelse för fattiga och sjuka studenter. Af ej ringa vikt
vore, så länge befordran inom stiftet vore lagstadgad, att nationen
stod i oafbruten beröring med stiftets biskop, så att ban kunde
vaka öfver nationen och känna dess medlemmar. Kontinuiteten i
inspektorat blefve genom den föreslagna förändringen omöjlig, och
dock låge däri inrättningens icke minsta betydelse genom den
kontroll öfver ungdomens seder och uppförande, som detta innebar.
Vore landskapsnationerna väl starkt varierande i antal, så komme
detta att gälla ej mindre om de tilltänkta fakultetsnationerna, och
särskildt blefve fundamentalfakultetens nation orimligt stor. Och
slutligen ville konsistoriet erinra, att K. Maj:t så nyligen som den
9 mars 1733 sanktionerat landskapsinrättningen och förordnat, att
studenterna skulle inskrifvas i den nation, som de genom födseln
tillhörde, och att de skulle förblifva i denna, så länge de vistades
här för studier.
Hela detta projekt med universitetets fördelande i
fakulteter anordnade efter rikets tjänsteverk och nationernas
omskapande efter samma recept förde icke till något resultat, då höga
vederbörande med allt skäl lämnade det åt glömskan. I många andra fall
blefvo dock kommissionens uppslag beaktade och af regeringen
omsatta i nya stadganden, stundom utan att konsistoriet fått yttra
sig i saken. Särskild uppmärksamhet förtjäna de nya
examens-föreskrifter, som hufvudsakligen på grund af kommissionens
starka förord kommo till stånd. Redan vid sitt sammanträde den 15
okt. 1748 hade kommissionen uttalat en hård dom öfver
beskaffenheten af universitetsexamina; deras otillräcklighet måste bero
dels på en förvänd anordning, i det att examina aflades i alla
ämnen och därför oftast förde till lika svaghet i alla, dels på flathet
hos examinatorerna. Det förra skulle afhjälpas, genom att examen
inskränktes till vissa hufvudämne!!, det senare genom offentlighet
1 Se ss. 70—74 af kons:s skrifvelse 15 juni 1751 i Bih. 4, n. 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
