- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
253

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

253

nena, innan han släpptes fram till examen rigorosum i sin
hufvudsak, och med honom förenade sig Ihre (skytteanus) Ekerman
(latin), Klingenstjerna (matematik) och Celsius (historia). Amnell
ansåg ock önskligt, att man, till förebyggande af att någon i förtid
skyndade att taga graden, bestämde en viss lefnadsålder och
studietid, innan någon finge ansöka om examen, hvarjämte Celsius
påpekade, att det vore behöfhgt att bestämma något närmare
om skyldigheten att bevista föreläsningarna för att få betyg i visst
ämne. Högst få finge samtidigt undergå examen, och denna
borde räcka i ungefär fyra timmar. Det sprider ljus öfver tidens
hårda vanor att se, huru alla afvisa tanken på att förlägga examen
till auditorierna, emedan hvarken lärare eller lärjungar kunde
anmodas att vistas så många timmar å rad i oeldadt rum; man
utsåg därför till examenslokal konsistoriets nuvarande hus, äldsta
bibiotekshuset i kyrkoterrassen snedt emot Gustavianum, tills det
nu beslutade nya konsistoriehuset å samma terrass norra sida
hunne blifva uppbyggdt.

Medicinska och juridiska fakulteterna undveko alldeles att
uttala sig om den filosofiska graden, men af teologerna uttalade
Benzelstjerna sig helt kort för filosofiska fakultetens åsikt, att
dess kandidater borde hafva vissa hufvudämne!) och undergå examen
rigorosum i dessa, men för öfriga ämnen slippa undan med betyg
från förhören vid föreläsningarna, under det Halenius ansåg sig, på
den grund att de fleste magistrar gingo in i kyrkans och
undervisningsverkens tjänst, böra yttra sig något vidlyftigare i saken. Han
önskade, att magistrar, som ville bli präster, skulle hafva väl
studerat grekiska och hebreiska språken, teoretisk och praktisk filosofi
samt allmän politisk historia, och att de, som gingo
undervisningsvägen, skulle undergå examen publicum för åtminstone tre
professorer, men i öfriga ämnen prestera examensbetyg från förhören vid
föreläsningarna, dock med villkor att de hade någorlunda hjälplig
insikt i eloquentia latina »jämväl uti mathesi och mera».

Medicinska fakultetens bägge medlemmar, Linnæus och Rosén,
säkerligen föga belåtna med bela nyheten, undveko alldeles att
uttala sig om den filosofiska graden och yttrade i öfrigt belt kärft,
att de äfven före förhörens införande haft svårt att utröna sina
åhörares framsteg å föreläsningarna; vid deras gradualexamina
borde alla medicine studiosi åläggas att inställa sig som åhörare.

Den juridiska fakulteten yttrade sig vidlyftigare. Fick (i
praktisk juridik), som begynte med att beklaga sig öfver sällsyntheten
af gradualexamina i hans fakultet, uppställde ett verkligt program
för denna examen. Sedan kandidaten aflagt preliminär teologisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free