- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
254

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

254

och filosofisk examen, skall han aflägga sin första disputation in
jure. För examen rigorosum öfverlämnar dekanus till honom
tvenne texter, en i romersk rätt och en i svensk (dock ej rörande
samma änme), öfver hvilka han inom tvenne dagar skall skrifva en kort
kommentar, den förra på latin, den senare på svenska. Examen
begynner med, att examinanden under första timmen får förklara
dessa texter, hvarpå fakultetens tre professorer examinera hvar
sin timme, »dock så att 1) bela cursus juridicus i gemen dock
korteligen igenomlöpes, 2) något här och där uti hvarje profession i
synnerhet nagelfares och examineras rigorose». Solander (i svensk
och romersk rätt) har ett tämligen allmänt hållet yttrande, man
ser dock, att han lägger stor vikt vid grundliga teologiska,
historiska och filosofiska förstudier; äfvenså erinrar han, att kandidaten
bör äga tillräckliga insikter i jus naturae, medicina forensis,
ma-thesis och arithmetica vulgaris, för så vidt dessa komma till
användning i speciella rättsfall. För hans diffusa framställning af de
juridiska insikter, som fordras för juris doktorsgraden, kan jag här
ej redogöra, den kan läsas i den tryckta texten. Berch utbreder
sig egentligen öfver vikten af ekonomins studium och att
ämbets-mannautbildningen blir rätt tillgodosedd vid universiteten. För
den senare fordras goda förstudier i de filosofiska disciplinerna,
som af denna fakultets professorer kunna pröfvas under examen
för lyckta dörrar. Därpå skola lärjungarna lägga sig på de
juridiska studierna och slutligen inför fakulteten undergå offentlig
examen, vare sig de vilja blifva juris doktorer eller blott släppas till
sitt föresatta vitæ genus.

Teologerna yttra sig nästan icke alls om graden i sin
fakultet, belt naturligt då teologie doktorsvärdighetens förvärf
numera nästan belt och hållet blifvit en kunglig gunstbevisning. Endast
Halenius yttrar korteligen, att vid teologie licentiaten kan följas
den metod, som konstitutionenia föreskrifva, dock att ehuru alla
fakultetens medlemmar examinera, man kan tillåta examinanden
själf utse »en och annan partern teoiogiæ acroamaticae, hvaruti han
i synnerhet vill visa sin färdighet». Däremot orda både ban och
Benzelstjerna åtskilligt om vikten af, att den i konstitutionenia
omtalta men ej i bruk tagna teologie kandidatexamen blefve en
verklighet.

Vi erinra oss, hurusom kanslern vid sitt besök i konsistoriet
den 18 maj 1748 infordrat dess yttrande rörande verkställigheten
af 1744 års påbud om förhör vid föreläsningarna och rörande
möjligheten af att inom ej för lång tidsrymd afsluta föreläsningskurserna
i olika vetenskaper. Ehuru denna sak icke blef föremål för någon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free