Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
liner, med särskildt aktgifvande på romerska rättens betydelse
för svensk lagfarenhet. Bercb i ekonomisk juridik finner ogörligt
för en man att å föreläsningarna medhinna lians professurs alla
olika delar, oeconomia publica, oeconomia privata,
jurispruden-tia oeconomica och historia oeconomica, ban har därför utvalt den
första, öfver hvilken han utgifvit en liten bok,1 som ban lägger till
grund för en tre-årig föreläsningskurs.
Af teologerna behöfde Benzelstjerna, som förestod den
ålderstigne Olof Celsii professio primaria ett är för evangelierna och
två till tre terminer för resten af novum samt ytterligare två år
för nya testamentets kyrkohistoria. Halenius ansåg sig behöfva
tre till fem år för psalmerna och de större profeterna, af de mindre
kunde fyra absolveras på ett år. Asp anslår ett år för hvar af
gamla testamentets historiska böcker, förutom ett år för dess
kyrkohistoria och de hebreiska antikviteterna. Mathesius i dogmatiken
upplyser, att K. Maj :t förordnat, att två år skola användas för
genomgående af ärkebiskop Jakob Benzelii repetitio theologica.
öfverläggningen förde till en häftig reservation af Nils
Wallerius mot ett yttrande som Klingenstjerna och Strömer fällt i
deras gemensamma uttalande. Dessa hade sagt, att »man finner
ofta vid föreläsningarna, då man frågar efter, huru åhörarne fattat
det man föredragit, att oaktadt den kunskap, som de kunna hafva
i theorien af logica eller förnuftskonsten, veta cle fleste ej att göra
åtskillnad, när de uti mathematiska saker hafva ett tydligt eller
otydligt begrepp, emellan ett riktigt och falskt bevis». Häri såg
Wallerius ett angrepp på sin vetenskaps betydelse, kanske ock på
sin undervisning, och ban inlämnade vid diskussionens slut en
reservation, som han begärde till protokollet. Han fann de bägge
herrarnes uttalande, att äfven den, som öfvat sig i logiken, ej kunde
skilja på .ett tydligt och ett otydligt begrepp, hka orimligt som om
någon ville säga, att den som studerat matematikens teori icke
kunde tillämpa denna på praktisk fysik. Logiken endast satte i system
de naturliga tankelagarna, dessa kunde man tillämpa, äfven utan
att hafva tagit kännedom om den förra, men naturligen bättre om
man studerat denna vetenskap. Om något sådant förekommit, som
de bägge professorerna antydt, visade det blott, att personen
ifråga ej rätt lärt och förstått sin logik. Han tillägger rätt spetsigt, att
han ofta funnit, att »bönder från Dalarne, som pläga genom
arbete förskaffa sig sin föda, endast af praxis och den eftertanka, som de
utan några praeceptis geometricis kunna hafva, väl veta att räkna
1 Berch åsyftar sin Inledning till allmän hushållning, Sthlm. 1747.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
