Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
och utmäta i qvadrat och cubique, men hvem ville därför säga, att
geometriae praecepta, som lägga till denna utöfning en tydlig grund,
vore onödiga och onyttiga». En god slutkonst i matematiken kunde
endast vinna på, att den ytterligare stöddes af ett grundligt
studium af logiken. Han undfägnade ock sina vedersakare med att
upplysa dem om, att i matematiken funnes endast plats för ratio
ima-ginativa, emedan detta förnuft endast har att göra med de begrepp,
som bildas ur intrycken af yttre föremål, under det ratio puré
intel-lectualis (d. v. s. den rena filosofiska spekulationen) sysslar med
sådant, som är för de yttre sinnena otillgängligt. Underkände man
dess betydelse, råkade man in i materiahsmen och förnekade snart
att något andligt funnes, ja slutligen själfva guds existens. Och
därpå gaf ban sina åhörare till lifs en lång harang om den stora
betydelse, som metafysik, psykologi och theologia naturalis hade
inom den dogmatiska och polemiska teologien.
Bland uttalanden af uppfostringskommissionen, som
resulterade i kungliga stadganden, böra några beröras. Kommissionen
hade funnit föreläsningarna hos oss vara väl få och ansett orsaken
därtill ligga i feriernas längd.1 På dess framställning resolverade
K. Maj:t den 29 aug. 1749,2 att ferierna skulle inskränkas till tiden
från Thomasmässan till 28 januari och från midsommar till första
september, förutom ledighet å fjorton dagar vid påsk och pingst,
med tillägg dock af den drakoniska straffbestämmelsen, att den,
som icke genast begynte föreläsa efter feriernas slut, skulle mista
ett kvartal af lönen och sedan för hvarje försummad föreläsning
böta 6 dlr. smt. I sammanhang härmed bestämdes ock, att,
frånvaro vid läseterminens början och slut medförde för studenten
förlust af stipendiet. Denna ferieanordning, som stadgades utan att
universitetet blifvit hördt i saken, var, hvad höstterminens
begynnelse angick, synnerligen olämplig, emedan studenterna enligt
gammal sed ej infunno sig förrän första oktober, och K. Maj:t
upphäfde äfven sju år senare sitt eget beslut.3
Mera välbetänkt var kommissionens förslag att vidga
konsistoriets disciplinära domsrätt. Eget nog framkallades det af
kommissionens förut omtalade4 bekymmersamma öfverläggningar om den
frågan, huru den som man trodde öfverhandtagande politiska
partisöndringen inom studentvärlden skulle kunna bäst afhjälpas,5
1 Se kommissionens prot. 18 febr. 1749.
3 Bih. 4, n. 2.
3 K. Maj:ts bref 23 sept. 1756 i Bih. 4, n. 24.
* Se ofvan s. 211.
6 Se uppfostr.-kommiss. prot. 16 dec. 1749.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
