- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
274

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

274

tillsättningen, erinrade han om, att konstitutionernas kap. 9, § 8
skulle efterlefvas.1

Meldercreutz aflade ock mycket riktigt specimen, hvarpå
konsistorium den 22 juni 1751 uppsatte förslaget. Härvid hade det
märkliga inträffat, att inom filosofiska fakulteten hade
Klingenstjerna och Strömer, som afgifvit ett föregående yttrande öfver
de nu aflagda profven, uttalat i detta, att Meldercreutz’
afhandling vore något mörkt skrifven, Voltemats väl osjälfständig, såsom
hvilande på en skrift af Euler, och docenten Kullins mest
sammandragen ur andras skrifter. Om adjunkten Samuel Duraeus, som
säkerligen var deras kandidat, yttrade de sig icke, efter han, som
förut disputerat sine praeside i fysiken, nu icke aflagt något prof.
Förslaget tyckes vid första anblicken hafva utfallit i
öfverensstämmelse med de sakkunniges åsikt, ty det satte på första rummet
Duraeus med nitton röster, å andra Meldercreutz med sjutton, på
tredje Voltemat med sexton. Men granskar man voteringen
närmare, finner man, att röstsiffrorna nu som hittills uppkommit
genom sammanräkning af alla röster, som den sökande fått, äfven till
olika rum, och att i själfva verket Meldercreutz hade fjorton
röster till första, Duraeus åter blott fyra till samma rum, dessa dock
tungt vägande, ty de tillhörde Klingenstjerna, Strömer, Liimæus
och J. G. Wallerius. Kanslern (det var nu Ehrenpreuss) insände
förslaget den 8 juli 1751, utan att gifva företräde åt någon,
hvarpå Meldercreutz nämdes den 3 augusti.2 Som lönen vid hans
professur innehades af Klingenstjerna, åtnjöt han länge icke något
anslag af universitetet, utan fick lefva på sina gamla förmåner, 400
dlr. smt. som kapten i fortifikationen, 300 som informationsofficer
vid lifgardet, och när anslag begynte utfalla, var det i början
synnerligen knappt.

Vi hafva hunnit till slutet af Adolf Fredriks kanslersstyrelse.
Af det föregående torde ha framgått, att hans kanslerstid, i
synnerhet i början, har, som naturligt var efter konflikten vid hans val,
utmärkt sig för en viss kylig hållning mot det för sina
Möss-sympatier utropade konsistoriet, antagligen hafva åtgärderna då
inspirerats af den Hattregering, som tvingat honom på
universitetet. I den mån hans relationer till Hattarne aftogo i innerlighet,

1 Någon sådan paragraf finns ej; i sagda kapitel säges i § 3 blott:
»Re bene deliberata decanus nomina eorum, qui a collegio designati
sunt, ad reetorem referet.»

2 Detta tyckes hafva varit en öfverraskning. Åtminstone
trodde Linnæus, att Duræus skulle bli nämd, en utgång, som han ej skulle
hälsat med synnerlig glädje (se Linnés Bref 2, n. 279).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free