Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
ter, äfvensom släktrelationer medverkade till, att konsistoriet den
27 okt. 1750 hemställde lios kanslern, att han skulle befrias från
den genom kungliga brefvet af 18 nov. 17481 honom åliggande
skyldigheten att speciminera för platsen. Som skäl anförde
konsistoriet »icke så mycket den nära gemenskapen mellan den tjänst
Meldercreutz innehar och den han söker, som det synnerliga
bifall han redan i allmänhet vunnit för skicklighet i de matematiska
vetenskaper». Det är dock att märka, att de sakkunnige, Strömer
och Klingenstjerna, i förening med filosofen N. Wallerius, yrkade
på profs afläggande i enlighet med brefvet af 1748. Adolf Fredrik
upptog konsistoriets hemställan mycket onådigt, ban svarade den
17 nov., att om detta rätt läste igenom den kungliga förordningen
af 1748, skulle det där funnit ett rent och tydligt svar på sin fråga;
med förundran hade ban sett, att icke flera än tvenne strax
rättat sig efter K. Maj:ts befallning, härtill ville ban veta
anledningen och begärde därför ofördröjligen förklaring jämte det i ärendet
förda protokollet så i konsistorium som fakultet, därest ärendet
varit före på senare stället. Hvad som låg under de sista orden fick
sin förklaring genom konsistoriets svar den 28 nov. Häri
meddelade detta, att filosofiska fakulteten samlats den 27 okt. kl. 8 i
konsistoriet för att öfverlägga om Meldercreutz’ specimen, men att den
icke hunnit blifva färdig härmed till kl. 9, då konsistoriet
sammanträdde. Hvad hufvudfrågan anginge, hade det ansett »en
besynnerlig casus» föreligga; det hade betraktat frågan om Meldercreutz’
utnämning mera som en transport och hade därjämte erinrat sig,
att matematiken varit Meldercreutz’ hufvudstudium från yngre
år, och att han under vidlyftiga utländska resor vidgat sina insikter,
hvilket ock förvärfvat honom icke mindre konsistoriets än
allmänhetens bifall. Något hvasst tillade det, att det ju blott frågat,
om Meldercreutz skulle befrias. Detta något skrufvade försök till
förklaring upptogs lika illa af kanslern, och ban gaf konsistoriet en
ny uppsträckning i sitt svar af 12 december. Där hette det i
anledning af konsistoriets ordande om den besynnerliga kasus som
förelåge, att ban kunde hvarken af Consistorii academici skrifvelse
och tillstyrkande eller af förklaringen och protokollet finna,
hvarför denna casus blifvit hållen för besynnerlig, helst som
Consisto-rium academicum grundade sitt tillstyrkande icke så mycket på
något annat som på allmänhetens bifall, »hvilket jag lämnar i sitt
värde». Som filosofiska fakulteten ej fört protokoll vid förslags-
1 Tryckt i Bih. 3, n. 153.
Ups. Univ. Hist. iii, 1.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
