- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
280

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2S0

lenborgs mindre lyckliga påfund att föreskrifva, det
föreläsnings-redogörelserna skulle åtföljas af uppgifter om åbörames flit ocb
framsteg. Härom erinrade ban redan några månader efter sin
utnämning, ocb trots professorernas tydbga ovilja mot nyheten
upphörde ban icke att upprepade gånger påminna om och inskärpa
denna skyldighet.1 Med bättre skäl kunde ban då (20 juni 1757)
vid granskning af deras föreläsningsdiarier påpeka, att det icke
var laga förfall för föreläsningars inställande, att som professor
Meldercreutz uppgifvit vederbörande kallats till session i
konsistorium minus. Hos Ehrenpreuss var för öfrigt ofvannämda
önskan, att i diarierna finna upplysningar om åhörames art,
säkerligen icke dikterad af något slags begär att spela polismyndighet
öfver universitetet, utan framsprungen ur ett verkligt intresse för
studiernas utveckling; ban följde dessa så noga, att han ej sällan,
då blifvande disputationsämnen enligt gammal praxis anmäldes
för honom, anmärkte om vissa, att ban önskade bekomma
afhand-lingarna till eget bruk, så fort de blifvit befordrade till trycket.

Att en sådan man som Ehrenpreuss kunnat förorda, att
universitetet skulle spela på lotteri, måste vid första anblicken
förvåna, men man har att bemärka, att dels var tidens anda ej stämd
mot dylika företag, dels möttes han här af en likartad uppfattning
inom konsistoriet. Första gången detta skedde var, då Stockholms
stad inrättat ett lotteri 1757 för anskaffande af ett äretecken
öfver Gustaf Adolf. Andamålet här var dock sådant, att man godt
kan förstå, att kanslern uttalade sin tillfredsställelse med, att
konsistoriet beslutat att taga 100 lotter i detsamma för sammanlagdt
2,400 dlr. kpt.2 Mera tvetydigt kan däremot först förefalla, att
ban under de följande åren varmt förordade deltagande i
statslotterierna. Men då man erinrar sig, att dessa voro inrättade för att
anskaffa medel till pommerska kriget,3 och att Ehrenpreuss som
medlem af den Hattregering, hvilken drifvit Sverige in i detta
o-nödiga krig, måste vara ifrig att medverka till allt, som kunde lätta
krigets bördor, förstår man bättre hans ifver. Den 16 febr. 1758
hade han meddelat konsistoriet planen för lotteriet och anmodat
det att taga 120 lotter, ehuru teckningen representerade den då

1 Kanslersbref 24 juli 1751, 7 juli 1753, 8 juli 1756 och 3 jan. 1760.
I det sista gällde lians fordran uppgiften om de privata
föreläsningarna (kollegierna); somliga, hette det, hade ej ens uppgifvit sina
audi-tores, andra visserligen gjort det, men blott i generella termer uttalat
sig om deras flit och skicklighet, men icke på det speciella sätt han
upprepade gånger föreskrifvit.

2 Kanslersbref 7 febr. 1757 och kons. prot. 7 jan. 1758.

3 Se Malmström, 4, s. 370 ocli 374.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free