- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
279

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

279

tid visat en ovanlig tröghet i att redogöra för sin ekonomiska
förvaltning. Konsistoriets söl med expeditioner af redan fattade
beslut anmärkte ban endast i den välvilliga form, att han stundom
i sitt svar på dess bref utsatte, att han »först» då och då
mottagit dess skrifvelse af ett visst dato.1 Ej mindre fogligt uttryckte
han sig vid ett tillfälle, då konsistoriet dröjt att fatta beslut i
anledning af hospitalsrådets begäran, att en medicine studiosus
skulle förses med dubbelt stipendium mot skyldighet att tjänstgöra som
läkare vid hospitalet; ban uttalade då sin förhoppning,1’ att saken
skulle »genom rektors vanliga vigilans» blifva afgjord under
dennes rektorat, och ban tillade en blid önskan, att »de flera mål, som
tillförene blifvit anhängiga gjorda, äfven vorde företagna och
afslutade». Efterlåtenhet i vården af universitetets ekonomiska
intressen, då det gällde fordringar på dess egna medlemmar, var
något som icke tilltalade honom. Så vägrade han bestämdt med
afseende på det lån å 8,000 dlr. kpt., som akademibokhållare
Wet-terblad erhållit 1747, att som konsistoriet föreslagit medgifva att
någon ränta hädanefter icke skulle uttagas, utan kapitalet
amorteras genom innehållande af mannens halfva lön och att hittills
er-lagda räntor skulle afräknas å kapitalet. Han ansåg, att hur svag
Wetterblads ställning än var, ägde man icke därför minska
universitetets inkomster. Som ganska få öfvervarit detta ärendes
be-handbng, uttalade ban sin förväntan, att dylika angelägna mål
icke behandlades under ferierna utan in pleno consistorio; detta
meddelade då, att beslutet fattats den 11 maj, således under
terminen, ehuru det icke kommit att expedieras förrän den 22 augusti.3
En gång slog han konsistoriet på fingrarna för visad okunnighet
om gällande lag och förordning. Det hade vägrat inlåta sig i ett
af presidenten grefve Karl Bjelke begärdt storskifte vid
Vattholma, men fick af kanslern (5 nov. 1752) höra, att det ej borde vara
det obekant, hvad K. Maj:ts nya stadga af 15 juli samma år i den
vägen innehölle.

Mindre väl inriktad var hans ifver att noga upprätthålla Gyl-

1 Så anmärkte han (1. 22 maj 1758, i sitt svar på kons:s bref af 15
april, att det senare »först d. 13 liujus mig tillhanda kom»; än värre
var, att han d. 5 juni s. å. i svaret på kons:s bref af 31 mars påpekar,
att, detta »först d. 3 liujus» kommit fram. Till någon del kan det
anmärkta sölet förklaras af, att konsistoriet ej sällan daterade sina bref
efter den dag, då ärendet afgjordes, och att någon tid måste åtgå för
protokollets justering ocli skrifvelsens uppsättande. Jfr ock nedan, hur
kons:t dröjer öfver 3 månader att expediera ett beslut till kanslern.

2 Bref af 31 dec. 1754.

3 Kanslern t. kons. 4 sept. 1754 och dess svar d. 7 okt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free