Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
ville man alls icke gå till mötes, och. följden var, att äfven Gottmarks
examen ytterligare sköts på långbänken.
Rättigheten att aflägga teologie licentiatexamen för att
sedan nämnas teologie doktor var erkänd i konstitutionerna af 1655
och hade, som vi minnas, några gånger tagits i anspråk i Karl XI:s
tid, dels af en teologie professor Edenius, dels af några högre
kyrkliga funktionärer, och i Karl XII:s tid hade sex personer aflagt
vederbörliga prof för att 1705 kreeras till teologie doktorer.1 Men som
konungarne än oftare själfve utdelade värdigheten och därvid
befriade från de föreskrifna lärdomsprofven, hade man alltmer
inom fakulteten börjat luta åt den uppfattningen, att denna grad
icke som andra kunde utan vidare förvärfvas af den som innehade
de i konstitutionerna föreskrifna kompetensvillkoren, utan att den
egentligen vore att betrakta som ett uttryck af kunglig
bevågenhet. Därför hade man ock nyss förut motsatt sig och lyckats
afböja en enskild persons begäran att få speciminera för den
teologiska graden.2 Med än större ovilja mottog man då i december
17533 en skrifvelse från kanslern, hvari denne meddelade, att den
ofvannämde Anders Knös anmält lios honom, att lian insändt till
fakulteten för censur en teologisk disputation och därjämte
anhållit om examen pro licentia in teologia, utan att dock
fakulteten gifvit något svar därpå, hvarför han börjat fundera på att
vända sig till någon utländsk akademi; i anledning häraf begärde
kanslern att med första möjliga få del af fakultetens tankar i afseende
på Knös’ begäran. I förargelsen öfver att hafva fått äfven den illa
sedde Knös på halsen lät fakulteten, såsom redan sagdt, såväl
Gottmarks som hans ansökningar helt enkelt hvila tills vidare i fem
månader, till dess ett nytt kanslersbref af 12 maj 1754 ånyo erinrade
1 Se ofvan Del 2, afd. 2, s. 134.
! Kanslern hade 12 dec. 1753 remitterat t. fakulteten en ansökan,
som en Peter llathke, rektor i Uddevalla, inlämnat hos K. Maj:t med
begäran att fä taga graden i teologi, sedan han väl presiderat för en
teologisk disputation ocli hållit lectiones publicæ. Fakulteten tog till
sitt protokoll (utan dag H. T. 1752), att som mannens skicklighet var
lienne obekant och haii ej beklädde något munus honorificum, lade
konstitut:s kap. 18, § 4 hinder i vägen för hans begäran. Skulle K.
Maj:t dock i nåder bifalla den, förbehöll sig fakulteten, att han ålades
prestera examen såväl som disputation. Och kanslern anslöt sig
härtill i bref t. fak-.n d. 30 dec. — Om Rathke finns antecknadt å ett bref
från honom t. biskop J. Wallin 1750 (Linköp. Bibi., Walliniana, T. 2),
att lian var en lärd, underlig och själfkär man, som därför ock afsade
sig rektorssysslan och sedan hade kostdagar i de bättre husen i
Göteborg, äfven hos Wallin.
3 Kanslern t. teol. fak:n 10 dec. 1753 (bland dess acta).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
