Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
henne om, att lian väntade svar med första. Detta tog skruf, och
inom fjorton dagar afgaf fakulteten det begärda svaret.1 Rörande
Gottmark yttrade fakulteten, efter att hafva först förklarat sitt
sölande på så sätt, att »åtskilliga förefallande andra sysslor och
hinder varit orsaken därtill», att som de honores theologici, om
hvilkas förvärfvande konstitutionerna talade, nu mera kommit ur
bruk, hade fakulteten all anledning att frukta, att det skulle
mera skada än gagna, om man nu strax ånyo gjorde början med deras
upptagande, innan vissa därmed sammanhängande och
oundgängliga preliminära frågor först blifvit afgjorda. Fyra sådana
förelågo enligt fakultetens tanke. Man borde hafva klart för sig, huru
dylika licentiati och candidati theologiæ borde anses vid
afläggande af prästexamina och vid befordran inom stiftet, huru utrikes
promoverande skulle förhindras, hvilka ämbeten borde berättiga
till erhållande af dylika honores, och slutligen huru man skulle
förekomma, att nödiga studia philosophica et humaniora icke
blefve lidande, därest de, som icke tagit filosofiska graden,
admittera-des till dylika examina. Alla frågorna syntes fakulteten vara af
den art, att hela saken ofelbart skulle vinna på att först varda
underställd prästeståndets, särskildt biskoparnas öfvervägande, det
hade ock varit orsaken till, att fakulteten väl gifvit Gottmark hopp
om att få aflägga teologie kandidatexamen, men ej varit i stånd
att härför utsätta någon viss tid. Onekligen iir detta skriftstycke
en konstig produkt. Gottmark hade ju endast begärt att få
aflägga teologie kandidatexamen, som ej berättigade till teologisk grad,
och fakulteten uttalade sig dock hufvudsakligen, som om
Gott-marks sak haft något att beställa med själfva graden.
Förklaringen ligger däri, att skrifvelsen egentligen afsåg att vara svar på Knös’
framställning, och därför hänvisade fakulteten i svaret till kanslern
rörande Knös’ begäran helt enkelt till hvad hon anfört i sitt bref
om Gottmark. Men därjämte gaf den luft åt sin animositet mot
Knös genom att omförmäla, att dess akter gåfve ett och annat vid
handen, »som utvisade bemälte magister Knös’ håg och böjelse
för nyheter, hvilka fakulteten alltid haft och bör hafva afsky för»;
om hans till fakultetens censur insända disputation hade hon väl
hört talas, men hvarken sett den eller fått den i sin hand.
Kanslern behöfde icke fundera länge för att besvara detta
aktstycke. Redan den 6 juni afgick hans svar.3 Rörande den
första svårighet, som fakulteten andragit, i afseende pä det före-
1 Fakulteten t. kanslern 24 maj 1754 om C4ottmark och Knös i
särskilda skrifvelser.
3 Tryckt bos Cornelius, 1, s. 15 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
