Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28(5
men bröt dock isen, ocli 1757 gjorde fakulteten icke någon
svårighet att tillåta trenne personer att aflägga dylik examen.1
Ett verksamt stöd gaf Ehrenpreuss universitetet vid mer än
ett tillfälle, då det gällde att skydda dess intressen mot obehörigt
intrång af myndigheter eller enskilda personer, så till exempel då
Upsala magistrat eller egentligen dess borgmästare Herkepaeus
år 1751 tillåtit sig en för universitetet förnärmande åtgärd, som
tillika innebar ett ingrepp i den akademiska j urisdiktionen, öfver
hvilken de akademiska fäderna alltid svartsjukt vakade som sin
dyrbaraste klenod, underpanten på universitetets själfständighet
gent emot öfriga myndigheter. De stora eldsvådorna i Stockholm
på våren detta år hade kommit en allmän panik åstad, och rykten
om mordbrandsanläggningar höllo öfverallt sinnena i spänning.
Farhågorna herrskade ej minst i det närbelägna Upsala, och till
förekommande af hvarje fara hade konsistorium vidtalat
ungdomen att anordna nattpatruller, som stodo under ledning af en
professor och nationskuratorerna. Åtgärden var ju god och
studenterna visade sig intresserade för sitt samhällsuppdrag. Men
justitieborgmästaren i Upsala Herkepaeus, som ej tyckes ha
åtnjutit det bästa anseende,3 hade ett dåligt öga till akademien och ville
gärna gent emot denna framhålla sin myndighet såsom ordningens
upprätthållare. Han begagnade sig af det tillfälle, som
nyssnämda akademiska anordning erbjöd, för att låta universitetet och
särskildt studenterna känna sin makt som stadens prokonsul. För
andamålet sammankallade han sin magistrat den 15 juni och
uppgjorde med denna, att man följande dag skulle efter vederbörlig
1 Uppgifterna om Gott marks och de tre examina från 1757 äro
efter Cornelius, då protokollen saknas.
1 Universitetet hade i sin förbittring först ämnat sända kanslern
en riktig svartmålning af den förhatadc motståndaren, men fann klo-
kast att hålla den inne. I denna (öfverkorsadt koncept bland acta)
heter det t. ex., att Ilerkepæus så »disponerat stadens kassor, att där
ej allenast är fattigdom utan han själf en bevislig gäldenär till
åtskilliga poster». Han hade satt sig i skuld hos större delen af
borgerskapet, och universitetet nödgades ini begära utmätning hos honom för
en fordran å 12,000 dlr. kpt. Unn hade dock lyckats inbilla
borgerskapet, att han förföljdes af universitetet, emedan han så kraftigt fört
stadens talan mot detta, och härigenom hade han hållit sin kredit uppe.
Konceptet kulminerar i följande utbrott: »Hr Borgmästar Ilerkepæus,
som så många skärseldar lyckligen genomgått, har dristighet nog, när
tillfälle är, samt ödmjukhet och inställningsgåfvor nog, när de
behöfvas. Han gör hvad han vill, åtminstone må ingen af stadsens folk tala
honom mot, han vågar och segrar ändå, hvarigenom modet dagligen
växer.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
