Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
Han förnyade därför sin framställning hos K. Maj:t år 1755, men
begärde nu säte och stämma i konsistorium med ett årligt anslag
af 100 tunnor spannmål och pensionsrätt för sin änka, sin ansökan
motiverade han särskildt med, att undervisning saknades i
åtskilliga af de juridiska ämnena. För universitetet kunde det icke vara
välkommet att få den nu sjuttiosjuårige mannen på halsen, i
synnerhet som de nya professurerna och de många institutionerna togo
dess ekonomiska tillgångar mycket starkt i anspråk.
Konsistoriet afgaf ett mycket vidlyftigt yttrande den 6 mars 1756, hvari
det först erinrade, huru kungliga brefvet af 10 juli 1739 försäkrade
det om att förskonas för konstituerande af e. o. professorer, när
ordinarie kunde därigenom lida intrång; vidare framhöll det, att
extra staten nästan uppstigit till samma belopp som 1699 års
ordinarie stat, och att ändock den nya kemiska professorn och fem
af de öfriga, som voro på staten uppförda, liksom äfven fem
adjunkter, ännu saknade sina ordinarie löner, och för alla dessa måste det
vara hårdt att se en främling rycka dem brödet ur munnen;1 till sist
redogjorde det för den undervisning, som juridiska fakultetens tre
professorer, dess adjunkt Nils Wall och docent Olof Rabenius
meddelade. Königs begäran om säte och stämma i konsistoriet, för att
så försäkra sig om åhörare på sina föreläsningar, förklarades
vara onödig, eftersom det visat sig, att adjunkter och docenter,
ehuru de icke ägde plats i konsistoriet, dock ej sällan kunde påräkna
lika många åhörare på sina kollegier som professorerna själfva.
Kö-nigs påminnelse vid detta konsistoriets yttrande gaf det anledning
att i ny skrifvelse den 2 juni 1756 påpeka det orimliga i att begära,
att juridikens alla delar skulle kunna på en gång föreläsas eller af
ungdomen afhöras, de måste föredragas i kurser, som hvar toge
sin tid; därjämte erinrade konsistoriet, att professor skytteanus
Ihre och Dahlman i praktisk filosofi läste i närgränsande ämnen.
Det unnade König gärna att hålla kollegier, ehuru, som det
spetsigt antydde, han var i den ålder, då andra plägade taga afsked, men
det undanbad sig hans insättande i konsistoriet, hvars arbete
däraf blott kunde ökas. Slutligen betonade konsistoriet det föga
delikata i Königs begäran om lön, då han ju förra gången (i jan. 1752)
fakulteten att vilja monopolisera juridiska studierna ocli att drifva
dem som handtverk.
1 Att döma af hufvudböckerna är uppgiften om lönerna riktig.
J. G. Wallerius, K. Aurivillius, K. Asp ocli L. Dahlman sutto med sina
adjunktslöner, Georgii och Meldercreutz med just ingenting;
adjunkterna Risell, Sleincour och Apelblad hafva ingen lön alls, Wall och
Du-ræus en obetydlighet.
Ups. Univ. Hist. Hl, 1. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
