- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
299

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

299

gii varit erkänd som den skickligaste, ehuru anciennitetsskäl och
partihänsyn vägt öfver i de lägre instanserna. Voltemats ampla
rekommendation af ständenia hjälpte honom lika litet nu, som 1751
vid tillsättande af professuren i matematik och 1757 i fysik.

När teologen E. Halenius den 2 maj 1753 blifvit biskop i
Skara och teologiska fakulteten således inskränkts igen till fyra
professurer, föreslog kanslern, som vanligt var, hos K. Maj:t, att för
domprosten O. Celsii höga ålder (han var nu 83 år) en femte
professor skulle tillsättas och poeseos professorn L. Hydrén därtill
utses. Detta skedde ock den 26 juli 1753. Till den lediga platsen
efter Hydrén uppförde konsistoriet enhälligt i första rummet den
sedermera som lysande orientalist ryktbare Karl Aurivillius,1 och
konungens utnämning följde den 17 januari 1754. Som femte
teologiska professuren var öfver stat, behöll Hydrén i tre år sin
gamla lön, tills han 1757 fick teologie professorslönen, hvarför
Aurivillius måste ditintills nöja sig med sin adjunktslön.

Året därpå ökades teologiska fakultetens professorsantal till
sex, i det att genom donation af biskop K alsenius en professur
inrättades, hvilken efter hans död erhöll K. Majrts bekräftelse den
20 dec. 1754.- Innehafvaren skulle kallas professor Ivalsenianus
och, så länge biskopens änka Lisa Lemoine lefde, för hvar gång af
henne föreslås, men sedan ordentligt förslag uppgöras af
konsistoriet. Den nye professorns uppgift skulle vara att »förklara och
vindicera prænotiones theologicas samt i synnerhet med våra
många fritänkares, såsom Atkeorum, Naturalistarum, Deistarum,
Antiscripturariorum, Indifferentistarnm och andra dylika
villfarelsers grundliga vederläggande hafva att syssla». Han
likställdes i rättigheter med de ordinarie professorerna och skulle
aflö-nas med räntan af det kapital å 84,000 dlr. kpt., som donerats; som
dock biskopinnan förbehöll sig räntan för sin lifstid, skulle den
nyutnämde få åtnöja sig med sin förra lön. Biskopinnan hade
uttryckligen tillkännagifvit, att hon ämnade utse en af de ordinarie
professorerna, och hennes val föll på professorn i teoretisk filosofi

med en bevekande böneskrift (koncept i Link. Bibi., Misc. T. 5). Hans
son säger i sin matrikel, att Georgii liade. för sin befordran att tacka,
det han var informator för riksrådet Bjelkes söner och att Ihre icke
omärkligt pekat därpå i sitt installationsprogram. Det senare har jag
svårt att upptäcka.

1 Kanslern liade eget. nog ej gifvit sitt förord åt någon. På andra
rummet stod docenten (sedermera prof. i grekiska) Johan Floderus, på
tredje docenten (sedan lektorn i Göteborg) Joh. Bosén.

2 K. Maj:ts bref om Kalsenianska professuren är tryckt i Urkunder
s. 216.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free