Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
adjunkturer liotade att frångå dem, i det att samtidigt två fysici
efter hvarandra, Wargentin och Duraeus, innehaft adjunktur. Och
därföre, när Duraeus 1757 blifvit professor i fysik, ville filosofiska
fakulteten icke medgifva, att hans adjunktur besattes med en
matematiker, alldenstund detta ämne var representeradt såväl genom
tre professorer (Meldercreutz, Duraeus och Ferner) som en
observator (Mallet), under det de bägge gamla professorerna i latin och
den mycket hindrade Ihre väl behöfde hjälp. Fakulteten ingick
därför till kanslern med begäran, att, efter observatorsplatsens
inrättande minskat de forna adjunkternas antal, en fjärde måtte
inrättas, tills vidare utan lör. Härtill gaf kanslern sitt bifall,1 men
anbefallde på samma gång fakulteten att inkomma med förslag, huru
de fyra adjunkturema skulle fördelas på olika vetenskaper.
Fakulteten föreslog, att en adjunkt skulle läsa teoretisk och praktisk
filosofi med jus publicum, en eloquensen, historien och poesin, en
de lärda språken och en de matematiska vetenskaperna.
Kanslern instämde och K. Maj:t fastslog den 10 nov. 1757 den nya
fördelningen.3 Man må dock icke tro, att denna anordning på något
sätt betryggade adjunktens utsikt att komma till lön, i det, som vi
mer än en gång sett, utnämde professorer i brist på
professorslönen sutto kvar med den gamla adjunktslönen. Detta kunde föra
till en sådan oegentlighet, som att ännu följande år (1758) af de
tre adjunktslöner som funnos (sedan observatorn frånräknats) en
innehades af professorn i teoretisk filosofi K. Asp, en af adjunkten
i filosofi Sleincour och den tredje var delad mellan professorn i
praktisk filosofi L. Dahlman och adjunkten i lärda språk, Jonas
Apelblad.
Genom nyssnämda kungabref gjordes början till ännu en
adjunktstjänst. Kemie professorn hade dittills haft vid sin sida blott
en amanuens med dubbelt stipendium (120 dlr. smt.). K. Maj:t
upphöjde honom nu till laborator och ökade arvodet med ännu ett
stipendium, så att det uppgick till 180 dlr. smt., samt uttalade sin
de lön, men K. Maj:t förordnade 28 juni 1751, att en adjunktslön
skulle för framtiden vara bunden vid observatorstjänsten.
1 Filos. fak. prot. 18 juni 1757 och kanslern t. fakulteten 8 juli.
Det hette också därför i do fullmakter, som kanslern 4 nov. 1757
utfärdade för D. Melander som adjunkt i matematik och för J. Floderus
i eloquentia, poesis och historia, att de fingo vänta på lön, tills sådan
blefve ledig. För den lönlösa fjärde adjunkturen skapades lön först
1762, då K. Maj:t föreskref d. 30 april, att observatorslönen skulle som
sådan uppföras på staten ocli hans adjunktslön återgå till sitt
ursprungliga ändamål.
2 Bih. 4, n. 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
