Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
docenter, juris doktor Olof Rabenius och juris licentiaten Henrik
Frosterus, den ryktbare magister P. Forskål och medicine
studiosus Daniel Solander, den sedan kände naturforskaren.
Fakulteten uppsatte sitt förslag den 7 mars 1759 lydande på Christiernin,
Rabenius och Frosterus. Berchs yttrande, som blef
bestämmande för förslaget,1 är för märkligt att icke närmare beröras. Han
begagnade nämligen tillfället att göra ett principuttalande om sin
hybrida professurs innebörd. Det hette i detta, att hans ämnen
»jurisprudens, ekonomi, fysik, historia naturalis m. fi.» icke finge
tagas styckevis hvart för sig utan tillsammans. Ty, säger han, »en
blott jurist är rätt så oskickelig som en blott oeconomus physicus,
chemist och naturalist; vettenskaperna måste vara
combinera-de och lämpade till oeconomien. Att vara en consummatus
juris consultus, physicus, chemicus eller naturgranskare, sådant
fordras icke i min tanke hos en oeconomus, ty sådant vore att fordra
af honom att vara mästare i fem à sex professioner, hvilket icke
kan begäras. Men att af alla dessa vettenskaper förstå så mycket,
som i oeconomien kan vinna adplikation, sådant är hans
skyldighet. Och således kan en svensk oeconomus vara försvarlig jurist,
fastän han icke är bevandrad i jure romano, canonico och äfven
en stor del af vårt jure privato, allenast han förstår den i sig
själf nog vidlyfftiga jurisprudentia oeconomica. Han behöfver att
förstå den delen af naturalhistorien, som i svenska hushåldningen
kan få utöfning, men icke att känna hela världens naturalhistoria,
ty om det senare erfordrades, skulle oeconomia och historia
naturalis vara ett och enahanda, hvilket jag likväl icke så begriper;
men att på min nu innehafvande professions depence upmuntra
historiam naturalem, sådant lärer ej skäligen kunna begäras. Det
samma gäller äfven om de öfriga hjälpemedel i oeconomien».’- Den
9 mars insände fakulteten sitt förslag, och redan den 14 nämde
1 Prof. Solander tog, som farbror till en af de sökande, ej del i
ärendets behandling. Fick instämde med Berch, blott beklagande, om
Rabenius skulle dragas från sitt lofvande oförlikneliga arbete i den
egentliga lagfarenhoten.
2 Slutet af Berchs uttalande, hvari han betonar olikheten mellan
naturalhistorien och det ämne han själf representerar, var ett tydligt
hugg åt Linné, som i hans tanke ville lägga för stor vikt på
naturalhistorien. Detta framgår än tydligare däraf, att då han yttrar sig om
Forskål och Solander, säger han om den förre, att han ingalunda
betviflar hans berömliga insikter i naturalhistoria, så mycket mer som
ryktet förtäljer, att kungen af Danmark ämnar bruka honom på en
na-turalhistorisk mission, men att Forskåls insikter i ekonomi äro honom
alldeles obekanta, då han aldrig sett honom på sina föreläsningar.
Riktningen af Forskåls studier syntes honom vara klar nog, efter denne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
