- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
323

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

323

gare 2,000 dlr. kpt. finge användas till en öfverbyggnad för
förvarande af malmkabinettet och kemiska preparater.1 Större delen
af byggnaden blef troligen färdig redan 1752.2 Institutionen fick
1755 ett årsanslag å 6ö dlr. smt. och samma år beviljade K. Maj:t,
att akademiers skogar skulle årligen leverera 20 läster kol,
hvaremot den begärda tullfriheten för inköp af instrumenter beräknat!
till 200 dlr. kpt. afslogs.3 En med stipendier aflönad amanuens fick
institutionen troligen från början; när denne såsom ofvan omtalats
1757 förvandlades till laborator, begärde Wallerius att dessutom
få en amanuens, hvilket ock beviljades.4 — Förutom anslaget till
denna byggnad utanordnades i Ehrenpreuss’ tid betydliga belopp
till byggande af det nya konsistoriehuset och reparationer å andra
hus, för hvilka jag får redogöra i andra afdelningen.

Som välbekant är, skulle det dröja länge, innan man under
frihetstiden blef varse, att det statsskick, som de så kallade
riks-fäderna lyckats att grundlägga under åren 1719 och 1723, långt
ifrån att vara ett oöfverträffadt nästan välsignadt verk, i själfva
verket rubbat den svenska statsbyggnaden; för hvarje riksdag,
som gick, ökades emellertid de betänkliga faror, hvarmed denna
olycksaliga författning hotade vår framtid. Att man i
begynnelsen, innan författningens skuggsidor trädt skarpare i dagen, och
medan ännu enväldets sorgliga följder voro i friskt minne, icke
hade ögon för annat än det nya systemets förträfflighet, är
naturligt; och därför kan det ej heller förvåna, att man äfven ville
lyckliggöra den studerande ungdomen genom att tidigt göra den
bekant med och lära den älska det fria statsskick, »hvari alla nationer
sig speglade». Vi hafva sett, huru kanslikollegiet 1723 anbefallde
undervisning i ämnet och huru vid riksdagen 1741
protokollsdepu-tationen gjorde påminnelser i samma sak/’ De åtgärder, som
konsistoriet då träffat, måtte icke synts vederbörande tillfredsställande,
och Hattpartiet, som nu satt vid makten, saknade ej anledning
att tro, att det icke stod så väl till med den politiska renlärighe-

1 Malmkabinettet ditflyttades dock först i Bergmans tid, då ock

den slutliga fullständiga öfverbyggnaden verkställdes.

3 Enligt hufvudböckerna utbetaltes 1752: 2,709 dlr smt, 1754: 200,
1755: 943, 1756: 117, 1757: 829.

3 K. Maj:ts bref 8 jan. 1755 i Bik. 4, n. 22 Den där omtalta, men
då uppskjutna begäran om rätt för laboratoriet att sälja sina
produkter beviljades genom kungligt bref 21 juni 1755.

4 Wallerius t. kanslern 4 nov. 1760. Kanslern biföll d. 10, men
sade ej, hur han skulle aflönas, utan sade sig blott lita på konsistoriets
omsorg; han fick arvode af stipendierna.

5 Se ofvan s. 14 och 135.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free