Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
ten i Upsala. Tilldragelserna vid kanslersvalet 1747 måste synas
hafva gifvit vid handen, att konsistoriets majoritet icke hade
några sympatier för Hattpolitiken, möjligen icke heller hyste stor
beundran för det nya regeringssättet, och detta kunde ju lätteligen
återverka på den ungdom, som utbildades under professorernas
ledning. Möjligen har man tyckt sig skönja i den akademiska
dis-putationshtteraturen misstänkta saker, som antydde, att
Upsala-professorerna fortfarande vacklade i sin politiska tro och hyste
irr-läriga åsikter.1 Dylikt måste synas betänkligt och det var därföre
med den skärpning, som inträdde i Hattpartiets uppfattning
efter dess brytning med hofvet och som tog sig uttryck i
regeringsåtgärder, riksdagsakter och tidens partiskrifter, naturligt, att man
äfven ville försäkra sig om, att ungdomen fick inpräntad i sig i tid
just den tolkning af statsskicket, som Hattpartiet nu utvecklat i
teori och praktik. Frågan bragtes å bane af kanslikollegiet, som
den 2 maj 1755 aflät en skrifvelse till kanslern.2 Denna skrifvelse
begynte med att omförmäla, att kollegiet förmärkt, att åtskilliga
akademiska arbeten, som behandlat ämnen angående öfverhet och
undersåtar, i sin framställning understundom synts afvika från
rikets grundlagar eller åtminstone gifva den studerande ungdomen
anledning att fatta ett mindre redigt begrepp om dem. De ohka
system, som moralister och politici utvecklat växlande efter
tiderna, särskilda regeringssätt samt egna idéer och afsikter, hade
endast fört till (en i kollegiets ögon tydligen olycklig) skiljaktighet
i tänkesätten och grumlat de statsrättsliga begreppen. Det vore
därför nödigt, att den svenska statsrätten med all möjlig
sorgfällighet bibragtes ungdomen vid universitetet, man kunde ej för
tidigt gifva denna ungdom en rätt kännedom om rikets grundlagar,
och huru som dessa binda konung och undersåtar tillsammans,
konungen uti kärlek för undersåtarne och undersåtarne uti vördnad
och trohet mot öfverheten, lydnad för lagen och ömhet om deras
välfångna frihet; från universitetet skulle härigenom sedan det
rätta tänkesättet kunna utspridas till alla rikets öfrige innebyggare.
1 Vi hafva sett den politiska förföljelse, som riktats mot Ihre.
Och det har kanske ej saknats sammanhang mellan det
kanslikollegiets bref af 2 maj 1755, som inledde sträfvandena till förmån för
undervisning i rikets författning, och den afhandling, som under Ihre detta
år ventilerades af en B. J. Aschling, öfver hvilken någon gjort
anmärkning hos kanslern, såsom skulle i denna finnas talesätt, som strede mot
regeringssättet. Ihre tvangs häraf att för kanslern uppvisa, huru man
missförstått uttrycket Princeps i disputationen (Ihre t. kanslern 30
maj 1755). Jfr kanslikollegiets antydningar i skrifvelsen 2 maj 1755.
2 Bill. 4, n. 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
