Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
lern med befallning, att han skulle utse en särskild professor att
undervisa ungdomen »såväl om rikets nuvarande regeringssätt
och allmänna eller fundamentala lagar som om de öden riket
undergått med de därutinnan timade förändringar». Afsikten var väl
blott att genom kunglig sanktion gifva liksom en högtidligare
prägel åt saken. Också ansåg sig kanslern, då han den 28 april
meddelade konsistoriet detta konungabref, endast behöfva påpeka, att
som ban redan i juli 1755 vidtagit nödig författning i saken,
återstode nu endast att tillse, att som K. Maj:t föreskrifvit juris professorn
jämte rikets grundlagar föreställde äfven de öden riket
genomgått med därunder timade förändringar; han tillade dock, att all
möjlig korthet borde härvid brukas, så att kursen genomginges på
en, högst två terminer, hvarför det vore godt, om äfven någon af
docenterna finge sig ålagdt att undervisa privatim i ämnet.
Saken var dock icke utagerad med att man fått föreläsningar
i ämnet till stånd. Kanslikollegiet hade ju ock talat om dess
upptagande »i vanliga examina», men här kunde naturligen tvekan
uppstå, hvad som skulle förstås med vanliga examina.
Konsistoriet uttalade sig för,1 att ehuru kollegiets uttryck syntes syfta blott
på de för öppna dörrar hållna examina (d. v. s. till rättegångsverken
och kollegierna), borde dock examen sträckas till alla dem, som
vid hvarjehanda tillfällen begärde testimonium academicum.
Denna något tvetydiga formulering, som kunde innebära och
sannolikt innebar, att man icke ville införa det nya ämnet i andra
gradu-alexamina än möjligen dem, som aflades i den juridiska fakulteter,
hade till följd, att Fick och Georgii i samma session yrkade, att
ämnet skulle ingå i alla examina, i hvilken fakultet de än aflades.
Frågan fick härpå hvila en tid, sannolikt för att icke bringa
fakulteterna i inbördes strid, ty först ett år senare finner man den uppe
igen, i det att Berch, Ficks kollega, yrkade i konsistoriet den 10
december 1757, att ämnet skulle ingå i alla fakulteters
gradualcxamina,-med anledning hvaraf konsistoriet beslöt inhämta de obka
fakulteternas yttranden. Den meningsskiljaktighet, som låg under och
framkallade denna åtgärd, var nog icke så mycket, att mer än en
torde inom sig ansett väl onödigt att införa statsrätten i de icke
juridiska fakulteternas examensschema (något dybkt vågade dock
under dåvarande partiförtryck ingen säga rent ut), som det att
juristerna tydligen gjorde anspråk på, att en juris professor skulle
1 Kons. prot. 17 nov. 1756.
2 I filos. fak:s session 25 maj 1758 uppger Ihre, att Berch gjort sitt
förslag med anledning af, att promoti sällan begärde testimonia, när
de lämnade akademien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
