Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
dels att konstitutionerna föreskrefvo, att sekreteraren skulle
vara juris peritus, dels att K. Maj:ts bref af 10 mars 1749 stadgade
hofrättsexamen för den, som skulle sitta vid protokollet, men
majoriteten ansåg, att konstitutionerna betydde mera än brefvet
af 1749, och i det förra stod ju, att sekreteraren skulle också vara
eloquentiæ et philosophiae civilis peritus; mest torde dock dess
förfarande bestämts af den gamla traditionen, att sekreterarplatsen
var ett trappsteg till en professur i filosofiska fakulteten.
Kanslern, som af Fick fått enskilda upplysningar i frågan,1 och som
delade dennes åsikt, lät dock för denna gång bero vid hvad som skett,
men han förehöll konsistoriet (24 mars 1755), att dylika saker
framdeles borde hänskjutas till hans afgörande och att vid valet hänsyn
borde tagas till K. Maj:ts bref af 1749, samt hvar och en sökandes
förtjänster och skicklighet behörigen anses. När så emellertid
Clin-genberg begärde ny tjänstledighet i juni, föreslog konsistoriet
ensamt Een som vikarie utan att bifoga något annat namn, hvilket
förde till, att kanslern den 19 juni underrättade det, att han nämt
Rabenius, som enskildt anmält sig hos honom, hvarjämte han under
hänvisning till sitt bref af 24 mars erinrade om vikten af att
uppsätta vederbörligt förslag för att så komma i tillfälle att pröfva
fleras skicklighet. Denna sak upptogs nu af protokollsdeputationen,
som den 14 juni 1756 infordrade konsistoriets förklaring inom åtta
dagar. Skrifvelsen var ganska amper, ty det hette där, att om ock
K. Maj:t kunde dispensera från 1749 års bref, tillkom dylikt icke
konsistorium, »det tillhörer ämbetsmän att simpliciter lyda»; man
ägde icke rättfiirdga ett oriktigt förfarande med att säga, att det
skett förut, ty då skulle rättelse aldrig kunna ske, och slutligen
vore anciennitet och skicklighet icke rätt iakttagna vid förslaget.
Konsistoriet svarade undfallande den 22 juni, att det trott, att
konstitutionerna borde gå framför brefvet af 10 mars 1749, hvilket
syntes bekräftas däraf, att K. Maj:t förordnat magister Risell till
vi-carius perpetuus secretarii och att därför adjunkter och docenter
borde gå före juris doktorer, förutom det att i alla tider platsen
varit ett trappsteg till en professur; dess upprepade förord för Een
hade gjorts i oskyldigaste afsikt för att förekomma de täta
ombytena vid protokollet, för öfrigt hade denne då redan blifvit antagen
1 Fick t. kanslern 21 och 25 mars 1755. Han häfdar de
synpunkter kanslern sedan åberopar och erinrar äfven, att fordom hade man
tagit philosophi i brist på jurister, men att detta skäl nu bortfallit; för
öfrigt vore Rabenius, såsom juris doktor, förut examinerad i
filosofiska fakulteten. — Redan protokollsdeputationen 1734 hade erinrat om
lämpligheten af att hafva en jurist till sekreterare (Bih. 3, s. 213).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
