Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359
de, den var blott ett nytt ingrepp i K. Maj:ts utnämningsrätt.1
Redan följande dag bekräftade K. Maj:t, hvad riksdagen hemställt,
och utfärdade nödiga fullmakter.2
För universitetet var intet annat än att tiga och lyda. Men
det var, som Hydrén påpekat, icke så lätt att finna medel till den
nya lönen. Och när räntmästaren och inspectores aerarii
följande år skulle afgifva betänkande till konsistoriet om beredande af
medel till den nya lönen, sade de ifrån, att om denna skulle kunna
utgå från april 1763, förutsatte detta, att utgifterna för e. o.
expenser och byggnader, som på senare tider fördubblats,
nedbringades och på inga villkor finge öfverstiga 10,000 dlr. smt. årligen, att
inga nya utgifter gjordes utan att räntkammaren och kontoret
hörts och att alla personella anslag ovillkorligen indrogos när
in-nehafvarne afgingo; slutligen måste tjänliga föreställningar göras
hos kansler och prokansler därom, att räntkammaren, sedan
akademins stat nu ansträngts till det yttersta, icke måtte betungas med
nya tillökningar, innan konsistorium fått yttra sig i saken.3 Utan
tvifvel bidrog detta till, att Höpken strax före sin afgång fann
lämpligt att vid sitt besök i konsistoriet utbreda sig om vikten af att
hushålla och skaffa en reservfond, likasom universitetet själft icke
skulle långt förut än bättre känt de faror, som hotade dess ekonomi.
Innan vi skiljas från denna episod, torde några ord vara
nödiga om den instruktion, som Höpken utfärdade för den nye
professorn,4 den visar huru liten frihet man ville tillerkänna denne vid
behandlingen af sin vetenskap. Höpken föreskrifver där, att
Risell icke får författa något system i svenska statsrätten, innan det
granskats af kanslikollegiet, så att intet arbiträrt måtte däri
inflyta, utan alla principer och maximer med vederbörlig auktoritet
befästas, vidare att i anledning af dessa principer icke tillåtes, »att
några quaestioner utur närvarande regeringsform utletas att
däraf giöra ämnen till disputationer, emedan leges imperii böra anses
såsom till deras tydelighet, auctoritet och värkan stadgade, och
ungdomen ingen anledning gifves till tvekan och villrådighet uti
det som angår lagens helgd, öfverhetens myndighet och riksens
1 Biskop Benzelstjerna fann dock betänkligt att fråntaga
konsistoriet dess rätt att uppsätta förslag till notarieplatsen.
2 K. Maj:ts bref 22 okt. 1761 i Bih. 4, n. 51. Det upptager, som
brukligt var, nästan ordagrant bela riksdagsskrifvelsen.
s Räntmästaren och inspectores ærarii t. kons. 4 mars 1762
(original bland kons. acta). Till grund för deras framställning låg kamrer
G. Rudas generalförslag på inkomst och utgift af 20 febr. 1762 (orig.
i Ups. Bibi., U. 58).
4 18 jan. 1762, tryckt i Ilöpkons skrifter, 2, s. 659.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
