Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
i svensk statsrätt, som lämplig kandidat utpekades
akademisekreteraren Nils Risell, ock man var icke nöjd med att tillsätta
professuren, utan man föreslog äfven att fylla Riselis så ledig vordna
sekreterareplats med akademinotarien G. A. Boudrie. Förgäfves
liade inom prästeståndet Upsala domkapitels representant
professor L. Hydrcn1 kraftigt opponerat sig, visserligen icke mot att
riksdagen lade sig i un i versi tetsfrågor eller befordrade Risell, utan mot
att man icke tog hänsyn till universitetets svaga tillgångar. Han
erinrade om de senare årens kostbara byggnadsföretag, om de
många nya platser, som tillskapats, och om att många af lärarne gingo
lönlöse, hvarför ban yrkade, att Risell skulle förbindas att nöja
sig med sin sekreterarelön. Förgäfves var, att O. Celsius
(förutvarande professor) instämde häri och erinrade, att Risell borde
kunnat förtjäna extra på kollegier. Ärkebiskopen och ståndet funno
det vara nog, om man icke ålade universitetet att anskaffa en
alldeles fullständig lön åt Risell, utan beredde honom fyllnad i
sekreterarelönen,3 och de öfriga stånden voro af samma tanke. Den 21
oktober anmälde riksdagen hos K. Maj:t, att den anordning, som
hittills vidtagits i Upsala, att professorn i svensk rätt äfven
föreläste i statsrätten, ej vore tillfredsställande. Han hade ju först att
läsa svenska lagfarenheten exegetiskt, jurisprudentia civilis et
crimi-nalis, processus civilis et criminalis, hur skulle ban då kunna
medhinna äfven att läsa grundlagarna exegetiskt och systematiskt samt
föredraga rikshistorien. En särskild ordinarie professur i jus
publicum svecanum borde därför inrättas, och som en ständig lön vore
nödig, borde konsistoriet åläggas att inkomma med upplysning,
om, när och huru en sådan skulle kunna anskaffas. Att afvakta
denna upplysning skulle dock vara att förhala saken, och
därför kunde tills vidare den som utnämdes få nöja sig med sin förra
lön, dock med ett tillägg, som likställde honom i förmåner med
öfriga professorer. Som riksdagen förbehållit sig att vid
besättandet af nytillskapade sysslor första gången utse innehafvare,
anmäldes härtill akademisekreteraren N. Risell och till hans
efterträdare notarien mag. G. A. Boudrie, som dock finge nöja sig med sin
notarielön, sekreterarens anslag till skrifmateriel och hans
prebende. Rekommendationen af Boudrie kunde ju icke falla under den
rätt, som riksdagen förbehålbt sig till nya sysslors första besättan-
1 Universitetet var ej som sådant representeradt vid riksdagen,
men för domkapitlet satt alltid en teol. professor och. understundom
ofta äfven en annan för något prosteri, förutom att oj få biskopar voro
f. d. professorer.
2 Prästeståndets prot. 11 sept. 1761.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
