Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
stå tillbaka för notarien Bondrie, som väl hade starka försänkningar
inom riksdagen. Slutet blef, att Wall fick nöja sig med en titel, i det
att K. Maj:t den 29 juni 1762 på ständernas begäran gaf honom
häradshöfdingtitel och försäkran om att bli befordrad till en
sådan syssla, då ban vid ledighet anmälde sig till dylik eller ock
kunde träffa ackord med någon om tjänsten. Häraf har Wall
troligen icke kunnat begagna sig, ty han kvarstod vid adjunkturen, tills
ban afled 1771. Konsistoriets svar till deputationen, som ofvan
anförts, antyder vissa mindre lyckliga egenheter, kanske själfsvåld,
hos mannen, men ban har säkerligen icke saknat förtjänster.1
Detta tyckes då snarare varit fallet med en annan man, som
utan att hafva gjort universitetet några tjänster dock gjorde
anspråk på att där befordras. Det var en Lundensare, Olof öhrlin,
som promoverats i Lund 1741 och sedan någorstädes utrikes
skaffat sig titel af theologiae baccaleureus. Sedan ett försök, som han
gjorde 1753 att få från öfre katedern försvara inom teologiska
fakulteten en disputation riktad mot professor Carpzows inlägg i
striden om synd mot den Helige Ande, hade tillbakavisats af
fakulteten,2 lyckliggjorde han ej universitetet med sin närvaro eller
med några afhandlingar, men gaf väl undervisning i Stockholm i
hebreiska språket3 och utgaf några obetydliga skrifter. Trots
detta magra bagage lyckades han slutligen utverka sig ett ampelt
förord af ständerna till K. Maj:t, och den 28 juni 1762 afgick en
kunglig skrifvelse till kanslern, hvari denne befalldes delgifva
konsistoriet i Upsala, att ständerna anmält licentiaten O. öhrlin till
förnyad åtanke för den grundliga lärdom och skicklighet, som han
ådagalagt icke allenast vid in- och utländska akademier med examina
och disputationer, utan ock eljest med många nyttiga böcker, så
i teologi som andra vetenskaper och språk »jämte ett förfärdigadt
hebraiskt lexicon»,’1 hvadan ständerna begärt, att konsistoriet vid
första ledighet af en professur i teologi eller orientaliska språk
skulle uppföra honom på förslag, om han anmälde sig, hvarpå K. Maj:t
1 Hans förtjänstfulla förslag om ett juridiskt seminarium skall
omtalas i nästa afdelning.
2 Se teolog. fak:s bref t. kanslern 13 dec. 1753 med Öhrlins
bifogade supplik af juli samma år. Fakulteten fann begäran strida mot
konstitutionerna och kungliga bref, som alla tillerkände teologie
doktorer ensamma rätt till öfre katedern.
3 Schloezer säger i Neueste Gesch. der Gelehrsamkeit in
Schwe-den s. 481, att theol. baccalaureus O. öhrlin d. 16 maj 1753 på hög
befallning begynt föreläsa i Stockholm öfver hebreiska språket.
4 Arbetet måtte blott förelegat i handskrift, ty P. F. Aurivillius
känner ej något dylikt i sin Catalogus etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
