Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
365
torde utnämna honom. Lyckligtvis slapp universitetet undan en
dylik kalamitet, ty innan någon professur blef ledig, höll mannen
till godo 1763 med Vadstena pastorat.
Så alldeles oberättigad var väl icke den anmärkning, som
pro-tokollsdeputationen framställde mot konsistoriets förfarande att
utbetala gratifikationer till statens tjänstemän vid
utbekommande af resolutioner,1 ty otvifvelaktigt kunde en viss art af
bestick-ning ligga under en dylik åtgärd, men nog förvånar det att se en
dylik anmärkning komma från riksdagen, hos hvilken själf falheten
var ett så allmänt lyte. Konsistoriet försvarade sig icke illa. Det
hette i dess förklaring, att det hade varit nödvändigt att så förfara,
eftersom man till sin kännbara skada fått erfara, att vederbörande
icke velat anse universitetets angelägenheter för allmänna mål,
som i likhet med kronans borde behandlas före privata mål,
hvarigenom mycken tidsutdräkt måst uppstå. Då nu anförande af
besvär häröfver endast skulle vållat en större tidsutdräkt, hade
konsistoriet funnit tjänligare att genom dylik betalning uppmuntra
tjänstemännen till raskhet. Att det icke betraktat som sin
skyldighet att betala för resolutionerna som sådana, kunde synas
däraf, att det icke betalt för hvarje resolution, utan då och då
lämnat en större vedergällning på en gång, och det var härigenom
beloppen kommit att se något drygare ut.3 Deputationens
anmärkning förde icke till någon vidare åtgärd; bruket var gammalt och
inrotadt, kanske ock som konsistoriet sagt nödigt, om man icke
ville bli lidande genom förlust af tid, och konsistoriet fortsatte utan
tvekan att göra dylika utbetalningar, dock när de voro mera
betydande med inhämtande af kanslerns bifall.3
Äfven på universitetsförfattningen har denna riksdag haft sin
uppmärksamhet fästad, i det den satte ifråga en närmare
precisering af kanslersmyndigheten, sannolikt i afsikt att inskränka
densamma. ögonblicket var ju lämpligt, då genom den nyss timade
förändringen i rådets personal både Upsala och Lund efter Höpkens
och Palmstjernas afgång stodo utan kanslerer. Den närmaste an-
1 Det gällde denna gång, att landssekreteraren i Upsala fått 300
dlr. kpt. för en resolution rörande timmerafverkning, landskamrern
300 för åtskilliga expeditioner.
2 Protokollsdep:n till kons. 28 mars 1761, och dess svar 11 april.
3 Blott några veckor efter svaret till deputationen anslår
konsistoriet 300 dlr. kpt. åt häradshöfding Gråsten för hans expeditioner
under de två sista åren. — 1766 7 juli bifaller kanslern kons:s förslag att
med 1,000 dlr. kpt. ersätta sekreter Sernander för hans osparda möda
vid utverkandet af kungl, resolutionen af 2 nov. 1765 om förbud för
Upsala stad att bygga väderkvarnar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
