Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3SÖ
man vågade icke beräkna högre årsbehållning än 521 dlr. smt. och 90
tunnor spannmål. Säkerligen hade denna beräkning kommit under
Höpkens ögon, och han hade nu låtit förelägga sig en ny kalkyl, som
utvisade, att universitetet knappast torde kunna påräkna ens så hög
behållning.1 Onekligen antydde detta, att en verklig fara förelåg
för rubbning i den ekonomiska jämvikten, ty om
spannmålspriset sjönk under de 9 dlr. smt. för tunnan, som man nu ansåg sig
kunna beräkna, uppstod tydligen ett deficit, därest icke utgifterna
kunde nedbringas, och om detta äfven kunde låta sig göra med de högt
uppdrifna utgifterna för byggnader och expenser,3 kunde det ju
icke låta göra sig med lönerna. Under sådana förhållanden var
det en gifven sak, att man borde undvika nya utgifter. Och
Höpken föreslog nu, att man skulle fastställa som en helig
öfverenskommelse, att 1) man skulle tillse, att årsbehållningen ej understege 1,500
dlr. smt. och 100 tunnor (således inalles 2,400 daler), 2) att dessa
behållningar skulle hopsparas, tills en reservfond å 50,000 dlr. smt.
bildats, hvilken skulle behållas oförryckt för att möta
oförmodade händelser, 3) att när utöfver den i punkt 1 omtalta
behållningen några besparingar uppstodo, inga anvisningar därå finge
göras, därest ej spannmålspriset öfverstege 9 dlr. smt. för tunnan.
Konsistoriet antog naturligtvis förslaget ödmjukt, hvarpå
Höpken befallde, att en högtidlig akt om beslutet skulle uppsättas samt
af honom och konsistoriet underskrifvas, och att äfven hvarje
ny-utnämd professor skulle hädanefter underskrifva denna, innan han
intoge sin plats i konsistoriet.3
Åtskilliga andra ärenden af vikt förekommo under kanslerns
besök. En rätt lång öfverläggning fördes rörande astronomie
professor Melanders begäran, att hans observator Mallet skulle få lika
lön med professorerna, en begäran som Höpken säkerligen gärna velat
gå till mötes. Melander hade ärligt nog tillika omförmält, att
nuvarande observatoriet vore högst olämpligt, i det utsikten mot söder
1 Se Bih. 4, s. 197, där den beräknade behållningen angifves till
854 dlr. smt. och 30 tunnor, hvilket, om tunnan, som där antages,
räknas till 9 dlr. smt., gör 1,124 dlr. inalles. I förbigående kan nämnas,
att ehuru visserligen 1762 års räkenskaper kommo att visa förlust,
förbättrades ställningen högst betydligt 1763, men som böckerna för
detta år ej voro afslutade vid Höpkens besök, kände man ej
affärsställningen.
2 17 mars 1763 uppläses i konsist, en redogörelse för föregående års
e. o. expenser och utgifter à 13,858 dlr. smt.
3 Något spår af denna akt har jag ej kunnat anträffa, ej heller sett
den senare omtalad annat än då Rudenschöld vid besöket 20 okt. 1773
efterfrågar don (Bih. 4, s. 327).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
