- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Förra afdelningen. Universitetets öden /
392

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

392

få sig magisterbref och titel tillskickade».1 Höpken gick några dagar
senare in till K. Maj:t samt föreslog samma åtgärd, som han redan
1762 antydt för fakulteten, och den 20 mars 1764 föll K. Maj:ts
resolution2 i öfverensstämmelse med hans förslag. Infödd svensk
förbjöds härigenom att undergå promotion i Greifswald, »förrän
han därstädes aflagt alla och samma slags lärdomsprof, som vid
våre academier här i riket äro brukelige». Bestämmelsen var
mycket illusorisk, ty den kunde ju med god vilja kringgås genom att
se genom fingren med profvens art. Jag kan till sist nämna, att
fakulteten afstod från försöket att uppehålla sitt förbud mot
Berg-klint, sedan denne bragt fakulteten i en alldeles oväntad situation
genom att begära att få promoveras äfven i Upsala. Hon blef helt
perplex inför denna nya kasus och fann för godt att medgifva
honom presidierätten, sedan han först gjort ursäkt i sittande
fakultet för sitt opassande skrifsätt.3

Efter häfdvunnen vana slog konsistoriet medalj öfver sin
kansler. Beslutet fattades den 17 mars 1764, man kände väl af ryktet,
att Höpken ämnade afgå, ehuru man icke fått officiell
underrättelse. Verkställigheten drog dock ut i fyra år, och till dröjsmålet
var Höpken själf orsaken, i det ban önskade se medaljen utförd
af den skicklige gravören Ljungberger, som vistades i Rom; först
i juli 1768 blef den öfverlämnad. Kostnaderna uppgingo till 3,265
dlr. smt.’1 — Äfven ny prokansler fick Upsala detta år. Samuel
Troilius hade aflidit den 18 januari 1764, och den 26 juni nämde
K. Maj:t biskopen i Kalmar Magnus Beronius, som hade första
rummet å förslaget5 till hans efterträdare; för universitetet var
denne ingen främling, ty nitton år tidigare hade ban tillhört det som
professor, men hans politiska åsikter voro förändrade, den forne
ifrige Hattvännen stod nu i Mösspartiets leder.

1 Fak:s skrifvelse är bilagd kanslerns t. K. Maj:t d. 2 mars.

3 Bih. 4, n. 59.

3 Fil. fak. prot. 8 dec. 1764; d. 15 dec. presiderade Bergklint för
sin afhandling och blef 1765 docent i svensk vitterhet.

* Kons. prot. 17 mars och 15 juni 1764 och 21 juni 1767; Höpkens
tacksägelse 20 juli 1768 (kons. acta). Enligt hufvudböckerna betaltes

1767 2,000 dlr. smt. och 1768 ytterligare 1,265.

6 Universitetet deltog i valet. Märkligt är, att biskop Ilalenius,
stark Hatt, som stod i andre rummet, har trott, att prins Gustaf velat
hafva Serenius till prokansler (Ilalenius t. sonen Lars 14 april 1764, orig.
i Ups. Bibi., G. 29). Serenius var ju Mössornas starkaste man.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:09:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3f/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free