Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414
professuren »De confectione aluminii» var lians första arbete i den
vägen. Men lians snille och vetenskaplighet voro redan erkända vid
universitetet, och hans afhandling utpekade honom såsom rätte
mannen att träcla efter Wallerius. Tidström hade dock ett mäktigt
ryggstöd i Karl Gustaf Tessin och Linné, hvilken senare, med fullt
erkännande af Bergmans kapacitet som fysiker och matematiker,
ansåg, att hans befordran till professuren svårhgen skulle gagna
kemin.1 Vid förslagssättningen i konsistoriet den 25 april 1767 delade
rösterna sig starkt; Bergman fick visserligen första rummet, men
till detta hade ban blott fått 10 röster af 22 röstande, 6 tillföllo
Hjorts-berg och Tidström hvardera, 5 satte Bergman i andra rummet och
7 först i tredje. Hänsyn till tjänsteåren hade dock mest varit
argumentet å deras sida, som satte honom efter andra sökande. Linné,
som satte Bergman i andra rummet, erkände dock, att ban på kort
tid visat hvad »ett excellent geni med outtröttlig flit» kunde uträtta
i matematik och fysik, och att han om någon skulle kunna med tiden
arbeta sig upp till en lysande lärare äfven i kemi.2 Detta gaf också
Rabenius anledning att stödja sig på Linnés votum, dä ban satte
Bergman i första rummet. Det kunde väl varit ovisst, liur saken nu
skulle gått, om icke prins Gustaf inhämtat utlåtande af två stora
metallurger, bergsråden Swab och Tilas, hvilka bägge utan att
personligen känna Bergman anbefallde honom.3 Möjligen hafva
åtskilliga vetenskapsakademins ledamöter, på ifriga uppmaningar af
Nils Rosén, som satte Bergmans snille högt,4 inverkat på prinsens
beslut, att, då ban den 14 maj insände handlingarna till K. Maj :t, gifva
sitt förord åt Bergman. Och prinsen var tydligen intresserad af, att
saken skulle få en lycklig utgång, ty då ban den 3 juni besökte
Upsala, lät han konsistoriet utförligt redogöra för dess åsikt om de
besvär, som öfriga sökande inlämnat till K. Maj:t och hvad
konsistoriet då yttrade om Bergnians »sällsynta snille och arbetsamhet»,’"’
har väl ytterligare stadgat hans föresats att göra allt för dennes
sak; han lär ock hafva med egen hand skrifvit en förklaring öfver
besvären, som ban inlämnade till rådkammaren och som säges hafva
1 Se Linnés märkliga bref till C. J. Gyllenborg (Linnés bref C, n.
1404). Han hoppas där, att man skall kunna vinna drottningen och
hon så trycka på konungen. Bergman fruktade för Tessin och möjligen
för C. F. Scheffer, so hans bref t. Wargentin 17 febr. 1767 (Bergianska
saml. T. 13).
2 Linnés votum är tryckt i hans Bref 1, n. 122.
3 Bergmans uppgift i sin själfbiografi (X. 255:1 i Ups. Bibi.).
4 Se Boséns bref t. Wargentin 29 april 1767 i Bih. 4, n. 68.
s Se Bih. 4, s. 226 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
